Samverkan, Tvärvetenskap

”Med samverkan kan vi möta klimathotet”

– Vi måste samverka mer med omvärlden: lokalt, regionalt och globalt. Inte bara förmedla kunskap utan också ställa upp som rådgivare och bidra med kompetens, menar Bo Ahrén, vicerektor med ansvar för universitetets samverkan.

Bo Ahrn, professor och vicerektor vid Lunds universitet.

Bo Ahrén, vicerektor med ansvar för samverkan. Foto: Gunnar Menander

Hur är Lunds universitet på att samverka?

– Internt är vi redan bra. Vi har tränat inom exempelvis de strategiska forskningsmiljöerna. Detta är en hjälp när vi samverkar med omvärlden.

Tvärvetenskap, samverkan och hållbarhet lyfts fram i universitetets strategiska planer – även den nya som är på gång. Ändå har universitetsledningen lagt ner eller inte förnyat stödet till tvärfakultära samverkansorgan. Varför?

– Vi har inte aktivt lagt ned några tvärfakultära samverkansorgan, men en del har upphört därför att extern finansiering gått ut. Vi är för en pluralism när det gäller samverkansformer, men vill inte att de ska vara fristående från fakulteterna. Det är hos fakulteterna – bland lärare och forskare – som den kreativa kraften, kompetensen och potentialen finns. Genom att rigga samverkan så att fakulteterna involveras från första stund blir kontaktytan större mot omvärlden.

Har du några exempel på hur det ska fungera?

– Ja, Lunds universitet har nyligen inlett ett samarbete med Marint centrum i Simrishamn för att förbättra miljön i Östersjön. Frågan kom till mig som vice rektor för samverkan, men jag skickade bollen vidare till dekanen Olof Sterner på Naturvetenskapliga fakulteten där man har mycket av den kompetens som behövs.

Du bejakar fler gränsöverskridande initiativ?

– Ja, vi har redan många men kan utveckla fler.  Det är också en myt att sådana inte finns inom fakulteter – en intern utredning visade att inom fakulteterna finns inte mindre än ett 40-tal tvärvetenskapliga centrumbildningar, fast inte bara om klimat givetvis. Pufendorfinstitutet är också en viktig hub för tvärvetenskapliga möten och projekt, men det behövs ännu fler.

Vad kan universitetsledningen göra?

– Vår möjlighet att styra uppifrån är begränsad. Det är heller inte bra att styra för mycket. Vad vi vill är att skapa en attraktiv arbetsmiljö och lyfta organisationen underifrån för att frigöra kreativitet och risktagande, inom både forskning och samverkan.

Det handlar om att förändra kulturen?

– Ja, och det sker inte genom ett rektorsbeslut. Men vi kan stötta indirekt genom att uppmuntra till och ge incitament för gränsöverskridande formella nätverk och genom att skapa mötesplatser. Här är också universitetets många nya fastigheter viktiga. Forskare och lärare från ämnen som tidigare var spridda kan nu fika ihop i exempelvis medicinarnas BMC och humanisternas LUX. Det är i kafferummen mycket händer!

Hur ser du själv på klimathotet?

– Det är vår tids kanske allvarligaste fråga. Jag tror att det viktigaste är att fatta beslut på global nivå. Men de måste backas upp av förändrade värderingar och livsmönster på lokal och individuell nivå. Där har vi alla ett ansvar.

Britta Collberg

Läs resten av artiklarna i temat om lokal hållbarhet