Forskning, Medicin

Ny metod kan ger fler lungor att transplantera

Patienter med bl.a. svår KOL, cystisk fribros, emfysem och lungfibros är i stort behov av en lungtransplantation, men antalet donerade lungor från hjärndöda personer räcker inte till. Många patienter med allvarliga lungsjukdomar dör därför i transplantationskön.
Thoraxkirurgen Sandra Lindstedt Ingemansson och hennes medarbetare har utvecklat ett sätt att ta tillvara även lungorna från personer som dött i akut hjärtstopp.

Sandra Lindstedt Ingemansson, Peter Jonsson, Anna Andersson, Marcus Svensson-Frej

Årets fyra Schybergstipendiater, fr. v. Sandra Lindstedt Ingemansson, Peter Jönsson, Anna Andersson och Marcus Svensson-Frej.

– Det finns bara omkring 120 hjärndöda donatorer i Sverige varje år, och fyra femte-delar av dem har lungor som inte duger att transplanteras. Kan vi däremot använda donerade lungor från patienter som dött i akut hjärtstopp, så får vi många tusen lungor att transplantera, säger hon.

Sandra Lindstedt Ingemansson är en av fyra LU-forskare som just fått anslag ur Per-Eric och Ulla Schybergs stiftelse. Pengarna, totalt över 1,3 miljoner kronor, delas ut av Kungliga Fysiografiska Sällskapet i Lund.

Med dagens metoder har thoraxkirurgerna bara sex timmar på sig innan en lungtransplantation måste vara klar. Det betyder att donator och mottagare måste vara geografiskt nära varandra, vilket begränsar möjligheterna.

Nu har lundagruppen utvecklat nya sätt att ta hand om donerade lungor. Lungorna syresätts till att börja med inuti den avlidna personens kropp, varpå de tas ut och behandlas med olika kemiska medel, och deras funktion undersöks. Den nya metodiken ger kirurgerna betydligt mer tid på sig. Den första transplantationen med detta nya system kommer snart att göras.

– Vi har fått etiskt tillstånd för att använda lungorna från patienter som dött i akut hjärtstopp, och har redan sju lungsjuka patienter på väntelistan, förklarar Sandra Lindstedt Ingemansson.

De tre andra mottagarna av Schyberg-medel är Anna Andersson från Laboratorie-medicin i Lund, Marcus Svensson-Frej från EMV och Peter Jönsson från Fysikalisk kemi. Anna Andersson är klinisk genetiker och forskar om barnleukemi, framför allt om barn med akut lymfatisk leukemi som har förändringar i en gen kallad MLL. Dessa barn har en dålig prognos, särskilt om sjukdomen drabbar dem redan i spädbarnsåldern.

– Vi ska undersöka omkring 350 barn med en förändring av MLL-genen, varav 90 har spädbarnsleukemi. Målet är att hitta genetiska markörer som kan förbättra klassificeringen, så att man kan satsa extra på den grupp som har sämst prognos. Vi ska också i djurförsök studera gener och signaleringsvägar som skulle kunna utgöra mål för nya behandlingar, säger hon.

Marcus Svensson-Frej forskar om infektioner med rundmaskar, något som drabbar mer än en tredjedel av jordens befolkning i framför allt de fattiga länderna. Det finns effektiv behandling mot akut infektion, men något immunologiskt skydd byggs inte upp och patienten infekteras därför ofta upprepade gånger av samma sorts parasit.

Målet för Marcus Svensson-Frejs studier är att öka kunskaperna om det adaptiva immunförsvaret – det som inte är medfött utan beroende av att immuncellerna lär sig identifiera olika angripare. En bättre förståelse för de adaptiva immunreaktionerna kan ge möjlighet att utveckla nya behandlingar och effektiva vaccin mot bl.a. rundmaskinfektioner.

Peter Jönsson hör hemma vid Naturvetenskapliga fakulteten, men hans forskning ligger nära medicinens område. Den handlar om hur molekyler växelverkar i ett cellmembran. Samspelet mellan t.ex. proteiner på ytan av våra immunceller är avgörande för om immunförsvaret lyckas hålla oss friska och fria från sjukdomar. Peter Jönsson har byggt upp en särskild teknik för att studera detta samspel.

Ingela Björck

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *