Naturvetenskap, Samverkan, Tvärvetenskap

Nytt centrum länkar universitetet med MAX IV och ESS

Det nya centrumet LINXS har som mål att locka expertis från hela världen att komma hit och utveckla användningen av MAX IV och längre fram ESS. Under det första året blir det viktigaste att göra centrumet känt, menar föreståndaren Peter Schurtenberger.

Peter Schurtenberger ­leder LINXS, som ska vara en länk mellan universitetet och MAX IV och ESS.

Lund Institute of Advanced Neutron and X-ray Studies, LINXS. Så heter Naturvetenskapliga fakultetens nya centrumbildning som ska fungera som länk mellan forskar-världen och ESS och MAX IV. Centrumbildningen är ett samarbete mellan Naturvetenskapliga fakulteten, Medicinska fakulteten och LTH.

Peter Schurtenberger, professor vid Kemiska institutionen, är föreståndare och ska leda det dagliga arbetet. Han beskriver LINXS första år, fram till hösten 2018, som en tid när det gäller att göra centrumbildningen känd – både bland forskare runt om i världen som använder synkrotronljus och neutronbaserade undersökningar i arbetet och bland anställda vid Lunds universitet.

Ett par sätt att öka kännedomen om LINXS blir genom workshops och världs-ledande forskare som bjuds in för att leda hela forskningsprogram med lokala forskare. Allt för att integrera ESS och MAX IV med universitetet och göra anläggningarna till det naturliga förstahandsvalet för dess forskare.

– För en forskare är det faktiskt inte så viktigt om en anläggning ligger på cykelavstånd från bostaden i Lund eller om hon eller han måste ta flyget till Storbritannien, Frankrike eller Schweiz, säger Peter Schurtenberger och fortsätter:

– Det krävs något mer än närhet och det är här LINXS kommer in i bilden. Det handlar om att vara involverad och aktiv från universitetets sida. Det bästa är om vi kan få till en daglig dialog och samarbete med både ESS och MAX IV, så att LINXS verkligen blir den länk som vi vill mellan forskningen och de här två anläggningarna som Sverige har satsat så mycket pengar på.

En utmaning är att ESS med all sannolikhet är i fullt bruk först om fem, sex år. Enligt Peter Schurtenberger späder det bara på behovet att redan nu informera och upplysa om de möjligheter som finns, möjligheter som således ökar med tiden.

Han ser inte heller några problem med att MAX IV är en del av Lunds universitet medan ESS inte är det.

– LINXS är en miljö. Vi arbetar för att locka expertis från hela världen att komma hit och utveckla användningen av båda anläggningarna. Kommer det världsledande forskare så ökar det attraktionskraften även bland forskare vid Lunds universitet.

LINXS har idag en budget på 6–8 miljoner kronor. Längre fram är målet cirka 20 miljoner. Administrationen ska hållas på ett minimum, en, högst två heltidstjänster, lovar Peter Schurtenberger. Inom budget-ramen ska LINXS kunna hjälpa till att betala upp till 30 procent av lönen för en professor vid LU som under en begränsad period ägnar sig helhjärtat åt forskning.

Ledande forskare från andra håll i världen kan LINXS hjälpa med resekostnader och uppehälle, men inte lön.

Text: Jan Olsson

Foto: Inger Ekström

 

– Ett fritt centrum skulle gynna fler forskare

Den nya centrumbildningen LINXS skulle må bäst av att stå fri från fakultetsbindning. 

Det anser föreståndaren Peter Schurtenberger.

– Det finns många fakulteter vid LU som skulle tjäna på att använda MAX IV och ESS i sin forskning. I och med att LINXS tillhör Naturvetenskapliga fakulteten är det lätt att det skapas en psykologisk barriär bland forskare vid andra fakulteter, säger han.

Att LINXS organisatoriskt tillhör Naturvetenskapliga fakulteten är enligt Peter Schurtenberger ett bevis på den betydelse som fakulteten tillmäter den nya centrumbildningen. Samtidigt tror han att universitetet och fler forskare skulle gagnas mer om centrumbildningen inte bar en fakultetsstämpel.

– Ja, det är min personliga uppfattning. Det finns centrumbildningar som passar bäst inom en fakultet och det finns centrumbildningar som fungerar bäst fria från fakultetsanknytning. LINXS tillhör den senare kategorin.

I förra numret av LUM redogjordes för det arbete som pågår med att flytta fristående centrumbildningar till fakulteter. Trots att frågan kan vara känslig så är -Peter Schurtenberger inte rädd för att sticka ut hakan och vara tydlig med sin åsikt.

– Jag tror att det som händer nu är en reaktion på vad tidigare ledningar vid universitetet har gjort. Det har varit alltför många initiativ och satsningar med stora ekonomiska konsekvenser som följd. Med det sagt tycker jag att det som händer nu går för långt. Det måste finnas förutsättningar inom ett modernt och ledande universitet där forskningen står i fokus att initiera och finansiera nya strategiska projekt.

– Viktigast av allt är att det finns utrymme att arbeta tvärvetenskapligt över ämnes- och fakultetsgränser. Sådant arbete, anser jag, har bäst förutsättningar att bli framgångsrikt i en organisation som inte är knuten till en fakultet.

 Jan Olsson