Forskning, Okategoriserade, Teologi

Nytt ljus på antikens munkar

Han har levt med koptiska munkar i ökenkloster i Egypten, undervisat i Jerusalem och läst orientaliska språk för att bättre förstå klostrens handskrifter. Kyrkohistorikern professor Samuel Rubenson har precis avslutat ett sjuårigt forskningsprogram om tidigt klosterväsende och det har förändrat synen på munkarna i det antika Egypten och Syrien

Samuel Rubenson kloster LITEN

Samuel Rubenson demonstrerar forsknings­programmets ­digitala verktyg för munkarna i Makarios­klostret. Foto: Hugo Lundhaug

När Samuel Rubenson reste runt i öknen i Egypten i början på 80-talet för att studera kloster mötte han koptiska munkar som gjorde ett starkt intryck på honom.

– De levde i en så totalt annorlunda värld, men när jag började prata med dem kunde jag se att deras sökande egentligen var det samma som mitt eget. Detta väckte min nyfikenhet och det är väl därför jag sysslat så mycket med klosterliv, berättar Samuel Rubenson.

I det nu avslutade forskningsprogrammet ”Det tidiga klosterväsendet och den antika bildningen” som finansierats med 30 miljoner från Riksbankens jubileumsfond, har Samuel Rubenson kunnat sammanföra sina forskningsintressen och även förändrat synen på  klostren och munkarna i det antika Egypten och Syrien. Den allmänna uppfattningen om dessa första antika kristna kloster har varit att de bröt med den antika bildningstraditionen och orsakade dess fall.

– De har tidigare tolkats som en radikal kristen proteströrelse som drog sig undan världen – en enkel rörelse som var både bildnings- och kulturfientlig – och att klostren förfinades först med de västliga klostren.

Men genom studier av handskrifter och arkeologiskt material visade Samuel Rubenson och hans forskarkollegor att det finns ett nära samband mellan dessa kristna kloster och den antika bildningen.

– De antika klostren kan ses som en kristen variant av filosofskolorna i antiken. De för vidare bildningen och utbildningen. Klostren har varit kultur- och bildningscentra både i öst och i väst.

Samuel Rubensons djupaste strävan har varit att förstå de orientaliskt kristna, och han säger att det förstås också finns en äventyrlighet i att leta efter och att öppna handskrifter och kanske vara den första som läser dem på mer än tusen år. Han fascineras av relationen mellan religion och kultur och forskningsprogrammet kan i mångt och mycket sägas vara ett resultat av hans egen bakgrund och uppväxt.

Samuel Rubenson är svensk men växte upp i Etiopien, där hans pappa var professor i historia vid universitetet. I hemmet var det alltid folk av olika nationaliteter och olika religiös bakgrund på besök. Han gick i tysk skola, talade svenska i hemmet och i vardagslivet pratade han engelska och amarinja, som man talar i Etiopen.

– Jag mötte väldigt tidigt och under lång tid en kulturell mångfald som skapade fascination. Jag kände mig samtidigt trygg i den för det var ju vänner och människor som vi umgicks med som var så här olika, berättar han, och har sedan dess alltid försökt förstå hur människor som är olika ändå har något gemensamt.

När Samuel Rubenson kom till Sverige som 15-åring för att gå på gymnasiet blev det en tuff period.

– Jag hade svenska som modersmål men jag förstod inte miljön och kunde inte historien. Jag började längta ut i världen och har gjort det sedan dess tror jag.

Han började läsa i Lund men kände sig snabbt instängd. Han insåg tidigt att om man ska kunna förstå våra gemensamma kristna rötter behöver man gå tillbaka till det antika källmaterialet – kyrko- och ökenfädernas texter – och då klarar man sig inte utan språk.  Han studerade därför orientaliska språk – koptiska, syriska, georgiska, armeniska, klassisk etiopiska – i Tübingen, och sedan även arabiska i Lund och under ett år i Egypten.

Samuel Rubenson fortsatte sedan att resa och besöka kloster och leta efter handskrifter.

– Jag har tagit alla chanser jag fått att resa och delta i internationella sammanhang.  Jag har varit på otaliga internationella konferenser, och har bland annat undervisat i Jerusalem och Budapest, i Libanon, Norge och Tyskland.

Det kan kanske vara svårt att se hur djupdykande i tusentals handskrifter kan kopplas till behov i vårt samhälle idag men Samuel Rubenson ser kopplingar mellan sin forskning och flyktingfrågan.

Han har varit mycket i Syrien och Egypten för att bistå de utsatta kristna minoriteterna för Svenska kyrkans räkning. Här kan hans forskning sammanföras med de akuta frågor som en utsatt minoritet ställs inför.

– Det är lätt att förlora sin identitet och att känna sig värdelös som flykting. När jag säger till exempelvis en syrisk flykting att ert arv – era texter är vi angelägna om att rädda för det är en del av vår kultur också,  så stärker det självkänslan. Man känner sig sedd och uppskattad, säger Samuel Rubenson.

– I flyktingfrågan kan man direkt se hur den här typen av forskning kan lösa spänningar och konflikter som uppstår i samhället när olika kulturer möts. Den visar invandrade kristna och invandrade muslimer en större värld och större möjligheter att umgås och en historisk process som de är en del av. Jag tycker att min forskning bidrar till att öppna fönster och dörrar för människor i ett utsatt läge. Att bygga bort rädslor tror jag är något av det viktigaste vi kan göra för att undvika konflikt och aggressivitet idag.

Gisela Lindberg

MER OM Samuel Rubenson

Ålder: född 1955

Bor: i Höör

Familj: gift och har tre barn och två barnbarn.

Språk: svenska, engelska, tyska, och hjälpligt franska, arabiska och amharinja, men läser även grekiska, latin, koptiska, gi’iz (klassisk etiopiska), syriska, och georgiska

Aktuell med: Boken ”Det tidiga klosterväsendet och den antika bildningen”

ÖKENFÄDERNAS TECKENSPRÅK

Studier av de ursprungliga ökenfädernas tänkespråk har varit I centrum för det nyligen avslutade forskningsprogrammet. Det rör sig om tusentals tänkespråk bevarade i hundratals olika varianter på ett tiotal språk. För att kunna jämföra och analysera dessa handskrifter har man byggt upp den interaktiva databasen Monastica som ingår i Lunds universitets arbete med digital humaniora.

Tänkespråk är korta sentenser, dialoger eller anekdoter av levnadsvisdom, slagkraftiga formuleringar avsedda att memoreras och grunnas på, lite som en karikatyr eller seriestrip. I klassisk bildning och sedan i hela klostertraditionen har sådana utgjort de grundläggande byggstenarna i utbildning. De har varit material för att lära sig läsa och skriva, lära sig grammatik, men också retorik och till sist levnadsvisdom.

Exempel: Abba Antonios sa: ”Det kommer en tid när människorna är galna, och om de ser någon som inte är galen, vänder de sig mot honom och säger: ’Du är galen’, eftersom han inte är som de.”

Bevarande av medeltida etiopiska kyrkor intresserade ambassadör

Etiopisk klippkyrka

Yimrihane ­Kristos, en kyrka med ovärderliga målningar byggd i en väldig grotta i slutet av 1000-talet. Foto: Jonas Rubenson

I maj besökte den etiopiske ambassadören Lunds universitet och träffade Samuel Rubenson för att prata om ett av de etiopiska projekt som han är med i. Det gäller ett samarbete mellan forskare från olika discipliner och universitet i Sverige för bevarande av etiopiska medeltida kyrkor. Kyrkorna från 1100–1200-talet har unika målningar som nu håller på att vittra sönder. Inom projektet har man hittills gjort en del förarbete, men det behöver göras mer konkreta insatser. Förutom direkt kunskap om bebyggelsevård och restaurering ingår det i projektet att medvetandegöra den etiopiska lokala befolkningen. För att de själva ska kunna ta ansvar för restaureringen har etiopiska präster och kulturansvariga bjudits till Sverige för att se hur vi arbetar med att bevara och restaurera våra kyrkor.

– Det är svårt att få pengar för att bevara kulturarv. Bistånd ska vara fattigdomsbekämpning och är koncentrerat på mat och mänskliga rättigheter. Vi kämpar med att försöka få t.ex. SIDA att förstå att pengar till att rädda kulturarv också är en form av bistånd. Det är viktigt att stödja den lokala kulturen eftersom det stärker identiteten och kan ge landet inkomster i form av turism, säger Samuel Rubenson.

Gisela Lindberg