Allmänt, Tvärvetenskap

Oseriös open access-publicering har blivit en ny industri

. För att en forskare ska ha framgång behöver han eller hon inte bara producera god forskning – denna måste också bli synlig i den hårda konkurrensen.Detta har lett till framväxten av en gråzon med mer eller mindre ­oseriösa tidskrifter som tar betalt av de forskare som vill bli omnämnda.

Kristoffer Holmqvist

Kristoffer Holmqvist varnar för oseriösa open access-tidskrifter.

De vetenskapliga tidskrifternas gråzon är den största (om den populärvetenskapliga, se vidstående artikel). Nya så kallade open access-tidskrifter dyker upp som svampar ur marken – tidskrifter vars artiklar är fritt tillgängliga på nätet, men i stället finansieras av de medverkande författarna.

Open access-modellen har en stor fördel i att läsarna – både privatpersoner och institutioner – slipper de etablerade förlagens skyhöga prenumerationskostnader. Men det kräver en redaktionell kontroll som är stark nog för att garantera kvaliteten. Så är det hos merparten av open access-tidskrifterna, men inte hos alla.

– Vi ser de oseriösa tidskrifterna som ett problem, eftersom de skadar förtroendet för open access-idén. Och det kan vara svårt för den enskilde forskaren att bedöma om en viss tidskrift är seriös eller bara ute efter hans eller hennes pengar, säger Kristoffer Holmqvist på Universitetsbiblioteket.

Han vet att vissa oseriösa tidskriftsredaktörer är väldigt påträngande, och snabbt kontaktar t.ex. alla forskare som deltagit på en viss konferens.

– De lovar stort genomslag om man publicerar sig i deras tidskrift, men har inte mycket fog för sina löften i praktiken.

Kristoffer Holmqvist hänvisar till sidan ”Tveksamma OA-förlag” på Universitetsbibliotekens webbplats. Där finns råd till den som behöver bedöma ett visst förlag, t.ex. att man ska se efter vilka som sitter i tidskriftens redaktionsråd, om den har bra kontaktinformation och om villkoren för publicering är rimliga.

Ett exempel på mängden oseriösa tidskrifter kom i höstas. Då berättade forskningsjournalisten John Bohannon i Science om hur han på prov skickat ut en fejkad vetenskaplig artikel till drygt 300 open access-tidskrifter. Under sken av att vara forskare från Etiopien påstod han sig ha funnit ett fantastiskt cancermedel i en sorts lav.

John Bohannon hade uppfunnit både sitt författarnamn, sitt universitet och sina forskningsresultat. Artikeln var också medvetet försedd med elementära fel i t.ex. de slutsatser som författaren drog av sin statistik. Ändå gick den hem: hela 157 tidskrifter erbjöd sig att publicera artikeln, mot vederbörlig betalning. Merparten av dessa okritiska förlag var baserade i Indien, med USA på andra plats.

– Open access-publicering har blivit en ny industri i Indien. Allt någon behöver för att skapa en tidskrift är ju en dator med tillgång till Internet, säger epidemiologen Madhukar Pai vid McGill University i Canada. Han fick upp ögonen för problemet när han började bli inbjuden att delta i redaktionsråden för tidskrifter på områden som klimatförändringar, växter och fysik – ämnen som ligger helt utanför hans kompetensområde.

Att det förekommer oseriös verksamhet på open access-området innebär dock inte att den traditionella förlagsbranschen är fri från fel. Det finns gott om exempel på bristfälliga artiklar som publicerats av vanliga, prenumererade tidskrifter, som senare fått backa och dra tillbaka materialet. Alldeles nyligen avslöjade t.ex. Nature att förlagen Springer och IEEE fått ta bort mer än 120 texter fulla med vad Nature kallar för ”datorgenererat nonsens”, som publicerats i olika konferensrapporter.

Bohannons fejkade artikel accepterades dessutom av vissa open access-tidskrifter som utges av etablerade förlag som Elsevier och Sage. Skiljelinjen går alltså inte mellan open access och prenumeration via traditionella förlag, utan handlar om förekomsten av en ansvarsfull peer review-process.

– Lika väl som det finns bra prenumererade tidskrifter och bra open access-tidskrifter, så finns det dåliga tidskrifter av båda slagen, säger Lars Bjørnshauge. Han är tidigare universitetsbibliotekarie i Lund och leder nu DOAJ, ett stort register för open access-tidskrifter. DOAJ arbetar som bäst med riktlinjer som ska göra det svårare för oseriösa företag att komma med i detta register.

Kristoffer Holmqvist understryker också att open access är en form av utgivning som vill öka tillgängligheten till forskningens resultat, men inte överge kvalitetsgranskningen. Han uppmanar alla som behöver råd om en publicering, antingen det gäller vetenskap eller populärvetenskap, att höra av sig till UB.

– Fakultetsbiblioteken svarar gärna på frågor, och det gör även vi på Enheten för vetenskaplig kommunikation, säger han.

Ingela Björck

Forskningsfinansiärer vill inte bidra till ”förklädda annonser”

Populärvetenskapliga publikationer som tar betalt av forskare som vill visa upp sig och sin forskning har blivit en ny affärsnisch. Men forskningsfinansiärerna varnar: det är inte dit deras anslag ska gå.

”Vetenskapsrådet har under ett par år uppvaktats av ett antal tidskrifter som vill locka svenska forskare att delta med information om sin forskning, detta till höga avgifter” skriver till exempel VR på sin webbplats. Men VR understryker att man inte på något sätt har något samröre med dessa tidskrifter, som är kommersiella och inte arbetar med peer-review-granskning.

International Innovation är en sådan tidskrift. Flera beslutsfattare och höga chefer i Sverige har gratis blivit intervjuade i tidskriften, vilket sedan används i dess marknadsföring. Jenny Björkman på Riksbankens Jubileumsfond berättar i VRs webbtidskrift Curie att flera forskare som finansierats av fonden blivit kontaktade av International Innovation, som vill göra en intervju mot betalning.

– Problemet för oss på Riksbankens Jubileumsfond är om de pengar som vi anslagit till forskning går till vad som bör ses som en annons. Det är ju inget som vi vill finansiera, säger Jenny Björkman.

Forskarbladet, Science & Technology och Public Service Review är liknande publikationer eller webbplatser, som uppmärksammats i artiklar i tidskriften Curie och på KIs webb.

Ingela Björck

 

LÄS MER 

• Tidningen Curie om populärvetenskapliga artiklar mot betalning:

www.tidningencurie.se, sök på ”Högt pris för att synas”

• UB:s råd om open access-publicering:  www.lub.lu.se, sök på ”Tveksamma oa-förlag”

• John Bohannon om sin fejkade forskningsartikel och dess resultat:

http://scholarlykitchen.sspnet.org, sök på namnet

• Nature-artikeln om datagenererade nonsensartiklar: www.nature.com, sök på ”Publishers-withdraw”

 

 

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *