Forskning, Samhällsvetenskap

– Katolska kyrkan – en tung utrikespolitisk spelare

500 år är en mycket lång tid och de ömsesidiga fördomarna sitter djupt. Det säger statsvetaren Douglas Brommesson som studerat Sveriges förhållande till påveämbetet och den katolska kyrkans diplomatiska relationer. Så sent som på 1990-talet åberopades katolicismen som ett skäl till att vi inte borde gå med i EU.

Brommesson

Statsvetaren Douglas Brommesson menar att Sveriges inställning till katolicismen präglats av frostighet.

– Den katolska kyrkan är en tung utrikespolitisk spelare, säger Douglas Brommesson. De största frågorna just nu handlar om flyktingsituationen i världen, miljö och fattigdom.

Även religionsdialog är en viktig fråga och har faktiskt varit det länge, påpekar Brommesson. Dock har frågan blivit mer synlig i och med att den nuvarande påven fått mycket uppmärksamhet när han besökt synagogor, moskéer och inte minst när han mötte den ryskortodoxe patriarken på Kuba.

– Påvens tidigare besök på Kuba inverkade säkert också på att landets relation med USA har börjat tina upp, säger Douglas Brommesson och påminner om att förrförra påvens besök i Polen på 80-talet föregick murens och därefter Sovjetunionens fall.

Ända sedan reformationen har Sveriges inställning till katolicismen varierat mellan att vara frostig och fientlig. Så sent som på 1800-talet blev den som konverterade till katolicismen landsförvisad.

– Drottning Josefina, som själv var katolik, spelade en viktig roll när hon begav sig till hamnen för att vinka farväl till sex konvertiter som tvingades lämna landet, berättar Douglas Brommesson.

Först år 1982 upprättade Sverige diplomatiska relationer med påveämbetet. De hade då legat nere sedan reformationen. Upprättandet av de diplomatiska relationerna föregicks av att borgerliga partier under en tid motionerat om att sådana borde upprättas.

– Särskilt dåvarande utrikesminister Ola Ullsten såg många pragmatiska skäl till att få bättre tillgång till den katolska kyrkans finmaskiga informationsnät, säger Douglas Brommesson. Bland annat hade man tidigare försökt få hjälp från Katolska kyrkan med att bringa klarhet i vad som hänt med den svenska medborgaren Dagmar Hagelin som försvunnit i militärdiktaturens Argentina.

En avog inställning till katolicismen spelade under lång tid en viktig roll i inställningen till EU. På 60-talet talade man om de fyra ”K:na” som viktiga anledningar till varför Sverige inte borde gå med i dåvarande EG; dessa var kapitalism, kolonialism, konservatism och katolicism.

När Sverige folkomröstade på 90-talet blev katolicismen åter ett viktigt argument för EU-motståndarna:

– Man menade att de katolska länderna hade en annan kultur och varnade för en mer konservativ syn i många sakfrågor, säger Douglas Brommesson. Exempelvis varnade man för de europeiska kristdemokraternas starka inflytande och att man i de katolska länderna har en annan syn på välfärdsinrättningar som man vill ska ligga på civilsamhället snarare än på staten.

Har vårt inträde i EU haft någon betydelse för vår relation till katolska kyrkan?  

– Vi har närmat oss de katolska länderna. Men 500 år är en lång tid och fördomar sitter djupt. Ofta säger vi att vi har ”Luther på axeln” och menar då lite självkritiskt att vi har alltför hög arbetsmoral och ständigt dåligt samvete för än det ena än det andra. Till skillnad från katoliker som underförstått lever livet i lättja och dricker vin till lunch till exempel.

Text och foto: Ulrika Oredsson

FOTNOT: Se seminarierna som CTR ger veckan före påvebesöket, www.teol.lu.se