Allmänt, Forskning

Prisade populärvetare om konsten att presentera forskning

Populärvetenskaplig kommunikation är jätteviktig. Det tycker tre ­LU-forskare som vunnit pris för sin förmåga att berätta begripligt om sin forskning: Christina Isaxon, Nellie Linander och Marie Dacke.
– Om man inte kan förklara för andra vad man gör, då är det en viktig pusselbit i ens arbete som saknas, tycker Christina Isaxon.

Christina Isaxon

Christina Isaxon är forskare i aerosolteknologi.

Christina Isaxon är forskare i aerosolteknologi. Ämnets namn är inte lätt att förstå, men hon har lärt sig förklara vad det handlar om: om de miljoner farliga och ofarliga partiklar som vi drar ner i lungorna vid varje andetag.

Christina Isaxon har deltagit i två tävlingar i forskningskommunikation under hösten. Den ena var Three-Minute-Thesis, anordnad av det internationella universitetsnätverket U21, det andra var Forskar Grand Prix anordnad av bl.a. Vetenskap & Allmänhet. I den senare vann hon den lokala deltävlingen; hur det gått i finalen är inte klart vid LUMs pressläggning.

Båda gångerna handlade det om att presentera sin forskning på tre minuter, på engelska respektive på svenska.

– Men jag kan ju inte gå rätt in på mina egna resultat. De måste ju ha ett sammanhang, det vill säga behovet av att veta mer om partiklarna i luften, understryker hon.

För Christina Isaxon är det inte heller huvudsaken att publiken vet vad just hon gjort. Det räcker för henne om åhörarna kommer ihåg att partiklar kan utgöra farliga luftföroreningar, och att det finns viktig forskning om detta vid LTH. Är åhörarna gymnasieelever, som vid Forskar Grand Prix, vill hon också gärna förmedla glädjen i att forska.

– Jag vill visa hur roligt det är att kunna använda sin nyfikenhet i sitt arbete, och att forskning är både spännande och viktigt, säger hon.

Christina Isaxon har gått på ett par kurser i högskolepedagogik, men inte i populärvetenskap där LU inte har mycket att erbjuda. Den bristen tas upp i den nyligen framlagda rapporten om forskarutbildningen (se LUM 8/13).

”Både doktorander och handledare ställer sig skeptiska till om forskarutbildningen ger möjlighet att i linje med den tredje uppgiften presentera och diskutera forskningsresultat utanför universitetet”, sägs det där. Även för alumner som disputerat för fem år sedan är ”att förklara för icke-specialisten” en viktig aspekt av arbetet som forskarutbildningen kunde ha utvecklat mer.

Nellie Linander

Nellie Linander är forskare i funktionell zoologi. Foto: Gunnar Menander

Därför är det i huvudsak enskilda eldsjälar bakom LUs arbete med tredje uppgiften. En annan sådan är LUs vinnare i Three-Minute-Thesis-tävlingen Nellie Linander, som kom på andra plats i den internationella finalen. Där skulle egentligen inte ha funnits något andrapris, men juryn blev så förtjust i Nellie Linanders berättelse om humlors flygnavigering att de uppfann ett andrapris speciellt för henne.

– Jag har alltid tyckt om att hålla föredrag. Den roligaste delen av min doktorandtjänst är faktiskt att kommunicera forskningen till studenter och andra. Och att göra det på bara tre minuter var ju extra lärorikt, eftersom man tvingades att gallra så hårt i sin information, säger hon.

Före inspelningen av den videofilm som skickades till U21-finalen fick Nellie Linander råd av en mediaspecialist.

– Råden handlade om hur jag bäst skulle planera innehållet, skapa en röd tråd och lägga fram ett par tydliga frågeställningar. Det är sådant jag kommer att ha med mig inför kommande framträdanden. För fler sådana hoppas jag verkligen att det ska bli! säger hon.

LUs nestor inom populärvetenskapen är Nellie Linanders handledare, lektorn i sinnesbiologi Marie Dacke. Hon leder Biologishowen, har vunnit Science Slam och Forskar Grand Prix, och är en av experterna i TV-programmet Studio Natur i Kunskapskanalen. För henne är det ett medvetet val att lägga så mycket energi på forskningskommunikation.

– Dels är det en rolig utmaning, dels tycker jag det är en viktig sak för ett universitet. Det ligger i vårt ansvar att dela med oss av våra forskningsresultat inte bara inom utan även utanför akademin, menar hon.

Hur långt bin kan räkna, hur fjärilar kan landa på blommor som rör sig i vinden, och hur dyngbaggarna styr efter natthimlens polariserade ljus… Marie Dackes forskningsämnen väcker stort intresse hos allmänheten. Och några negativa reaktioner från andra forskare har hon inte mött.

– Många har frågat mig om detta, så jag har verkligen tänkt efter. Jag trodde också själv att jag skulle möta fler höjda ögonbryn i omgivningen. Men reaktionerna har faktiskt varit enbart positiva, säger hon.

Marie Dacke har en tiondel av sin tjänst vikt för Biologishowen. Om det populärvetenskapliga arbetet påverkat lönen vet hon däremot inte.

– Jag tar i alla fall alltid upp min utåtriktade verksamhet när jag löneförhandlar. Jag hoppas och tror att man tar hänsyn till den, för jag tycker forskningskommunikation är en så viktig uppgift att den bör premieras. Men exakt hur det påverkat min löneutveckling kan jag inte bedöma, säger hon.

INGELA BJÖRCK 

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *