Forskning, Tvärvetenskap

Pufendorfinstitutet – redo att bli tvärvetenskaplig motor

Tvärvetenskapliga Pufendorfinstitutet får mycket goda omdömen i en internationell utvärdering. Det tänks, experimenteras och samarbetas över gränser på ett sätt som imponerar. Institutet är nu moget att också spela en strategisk roll som motor för tvärvetenskap inom hela universitetet, menar utvärderarna.

Pufendordinstitutet

Pufendorfinstitutet har fått goda omdömen i en nyligen avslutad internationell utvärdering. Foto: Petra Francke

Allt fler forskare från olika ämnen går ihop och ansöker om att få driva tvärvetenskapliga projekt inom Pufendorfinstitutets ram. Från att ha varit bara två–tre projekt vid starten för sju år sedan bedrivs nu mer än tio projekt, varav tre är mer omfattande teman. De har potential att generera verkligt innovativa idéer med stor påverkan, menar utvärderarna (se fotnot). De betonar hur viktigt det är att forskarna är fria att söka kunskap inom olika fält och inte i förhand behövt formulera exakt vad de förväntas uppnå. Om arbetet gett några konkreta resultat vet inte utvärderarna, men ett tecken på kvalitet är att samtliga teman som avslutats under perioden 2009–2013 har säkrat framtida finansiering.

Andra vinster är de tvärvetenskapliga nätverk som byggts och den träning i det tvärvetenskapliga samarbetets konst som forskarna fått. Av de 400 forskare som hittills varit med har en stor majoritet fortfarande kontinuerlig kontakt med sina gamla kolleger och inte mindre än två tredjedelar samarbetar fortfarande i olika forskningsprojekt.

Utvärderarna tycker att det nu är dags för Pufendorfinstitutet att spela en större och mer strategisk roll för universitetet som helhet. I gengäld måste universitetet ge stabilitet och mer långsiktig finansiering.

Hur ska då institutet arbeta för att fler ska lockas att jobba tvärvetenskapligt? Ett sätt är att vid sidan om de ”bottom up-projekt” som är regel, bjuda in tvär-vetenskapliga forskargrupper att komma med förslag hur man kan arbeta kring ett eller två teman som bestäms ”uppifrån”.

Pufendorfinstitutet kan också dela med sig mer av sina kunskaper när det gäller att organisera tvärvetenskaplig forskning. Utvärderarna föreslår workshops. Varje temaprojekt borde också kunna erbjuda en internationell kurs riktad till forskare som befinner sig i början av sin karriär, exempelvis doktorander och post docs, för att på det viset främja tvärvetenskapen.

Även om Pufendorfinstitutet är en inkubator för tvärvetenskapliga projekt i sin linda, så bör forskningsresultaten utvärderas, menar utvärderarna också.

När det gäller internationella gästforskare så föreslås ökad flexibilitet för att fler ska kunna komma till Lund – det kan ha ett värde även om det blir kortare perioder, menar utvärderarna. De påpekar att det också är viktigt att gästerna dras in i forskargemenskapen.

För att ytterligare vidga de vetenskapliga nätverken föreslås att varje temaprojekt inte bara avslutas med större symposier utan också håller sådana på ett tidigt stadium – med inbjudna internationella forskare. På det viset får fler experter inflytande på projektet och kan också fungera som stöd under dess gång.

I takt med att Pufendorfinstitutet får allt fler ansökningar ökar också avslagen, vilket kräver transparens i beslutsprocessen, menar utvärderarna. De rekommenderar också att institutet utarbetar en klar policy för hur man ska stötta temaprojektens ledare.

Britta Collberg

Fotnot: Utvärderingen heter “Seven Year Review of the Pufendorf Institute of Advanced Studies at Lund University” och är gjord av Alan Irwin, Copenhagen Business School, Kate Soper, London Metropolitan University och Richard Taylor, University of Oregon.

FLER TVÄRVETENSKAPLIGA KONFERENSER PÅ GÅNG

Sune Sunesson

Pufendorfinstitutets föreståndare Sune ­Sunesson är glad över utvärderingen. Foto: Gunnar Menander

– Jag ser utvärderingen som ett kvitto på att vi har gjort något verkligt bra. 

Det säger Sune Sunesson som är föreståndare för Pufendorf-institutet och mycket glad över den positiva utvärderingen.

Sune Sunesson var med i den arbetsgrupp som tog fram riktlinjerna för Pufendorfinstitutet inför starten för sju år sedan. Sedan fyra år tillbaka är han institutets föreståndare.

– Redan från början valde vi att ta fasta på idéer som kommer från forskarna själva och det konceptet har visat sig framgångsrikt, säger han. Tvärvetenskap uppstår när forskarna har ett gemensamt problem att lösa. Risken är annars att man får ett projekt där de olika kompetenserna arbetar parallellt utan att forskningen för den skull blir gränsöverskridande.

Vid två tillfällen har man vänt på konceptet och istället låtit forskare bilda grupper enligt top-down-modellen så som utvärderarna föreslår att man också ska kunna göra (se artikel på förra uppslaget). Ena gången handlade det om epigenetik och det bestämdes uppifrån eftersom institutet var alldeles nytt och ledningen ville få igång verksamheten. Andra gången handlade det om samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning om MAX och ESS. Då var ämnesområdet förutbestämt men olika forskargrupper fick lämna in sin ansökan.

– Båda dessa teman blev bra, men det är svårare att få in ansökningar från forskargrupper när ämnet redan är bestämt på förhand, säger Sune Sunesson.

Ett råd från utvärderarna som Pufendorfinstitutets ledning har tagit fasta på är att anordna en stor internationell konferens om tvärvetenskaplighet, bland annat för att sprida de erfarenheter som man samlat på sig under de sju år som institutet har funnits.

Sune Sunesson är också öppen för att, på utvärderarnas inrådan, fortsätta utveckla andra typer av mer riktade initiativ exempelvis konferenser och workshops kring aktuella teman. Under senare tid har man ordnat workshops kring ebola- och zikaviruset. Nu funderar man på att ordna en konferens kring migration.

– Konferenser kan få forskare att bilda nätverk utan att de behöver ta steget ut och engagera sig i en tvärvetenskaplig temagrupp, säger Sunes Sunesson.

Vilka teman tycker du själv är särskilt intressanta?

– Redan 2008, innan institutet startade, så tänkte jag att frågeställningar kring vatten var något som forskare borde arbeta mer tvärvetenskapligt kring och här har jag verkligen blivit bönhörd. Flera forskargrupper har tangerat detta.

– Något jag personligen gärna skulle vilja se i framtiden är tvärvetenskapliga forskargrupper kring folkomflyttningar och fattigdom, säger Sune Sunesson och tillägger att arbetet som föreståndare på Pufendorfinstitutet är det roligaste han haft under hela sin akademiska karriär.

Ulrika Oredsson

Hur var det att forska på Pufendorfinstitutet och resulterade det i något?

Kerstin SandellGenusvetare Kerstin Sandell har deltagit i två temagrupper på Pufendorfinstitutet. Båda med fokus på ESS och MAXIV:

– Det bästa med Pufendorfinstitutet är det lugna och kreativa utrymmet man får tillgång till när man är där. Man är ju där under en ganska kort tid och ser då till att skapa tid tillsammans. Kravet på att man ska vara där minst en dag i veckan är bra.

– Forskningen på Pufendorf resulterade i att vi sökt och fått anslag till ett stort tvärvetenskapligt projekt via Wallenbergsstiftelsen. Jag har varit med och byggt upp nya nätverk och just nu håller Lunds universitet i en nationell konferens för forskare inom forskningsområdet Science and Technology Studies. Det hade vi inte kunnat göra för några år sedan.

Ekaterina ChertkovskayaEkaterina Chertkovskaya post doc från Företagsekonomiska institutionen som leder en forskargrupp om ”degrowth”, det som på svenska kallas nerväxt eller otillväxt.

– Jag och min kollega Alexander Paulsson ville fördjupa oss i ämnet ”degrowth” och därför började vi leta efter andra forskare inom andra discipliner för att kunna starta en Pufendorfgrupp. Det är ett ämne där det verkligen behövs dialog mellan många ämnen; ekonomer, forskare inom socialt arbete, utvecklingsforskare och statsvetare för att nämna några. Tack vare Pufendorfinstitutet har vi fått möjligheter att ha en dialog om ett angeläget tema. Det enda negativa, om man ens kan säga det, är att jag gärna hade varit på Pufendorfinstitutet en ännu längre tid…

– Hittills har arbetet i vår grupp resulterat i att vi ska organisera två olika sessioner i en stor degrowth-konferens som anordnas vartannat år. Kanske anordnar vi den i Lund nästa gång. Det hade varit en stor sak. Särskilt som ämnet hittills har rönt ganska lite intresse i de nordiska länderna jämfört med på kontinenten. Nu hoppas vi att forskningsområdet växer även här.

Max Koch, professor i socialt arbete

Max Koch, professor i socialt arbete

Max Koch är professor i socialt arbete och ansvarig för temat ”Sustainable welfare” som avslutades förra året.

– Det är ett mycket viktigt forum för forskningsfrågor som är för breda för att matcha de utlysningar som forskningsfinansiärerna gör. I vårt fall handlade det om att föra samman forskning inom hållbarhet med välfärdsforskning. Tiden på Pufendorf gav oss tid att precisera frågeställningarna.

– Förlaget Routledge har nyligen gett ut en bok som vår grupp skrev. Det unika med den är att vi skrev alla kapitel i verkligt tvärvetenskapliga konstellationer.

Vi har också gjort en del gemensamma publikationer och sökt anslag tillsammans. Dock har vi inte fått svar än från finansiärerna.

Ulrika Oredsson

FAKTA OM Pufendorfinstitutet 

På Pufendorfinstitutet bedrivs tvärvetenskaplig verksamhet i projektform, i teman och studie-grupper initierade av forskare från hela universitetet.

Under 2015–2016 arbetar tre teman:

• The Credit Society – A Delicate Balance Between Risk and Opportunities

• Degrowth

• eHealth – For Better or Worse

Sju mindre projekt drivs i avancerade studiegrupper:

• Intersectionality and Climate Scenarios (förlängd från 2014–2015)

• Quantifying and Communicating Uncertainty

• Blood – Good and Evil

• Governing Land-use in a Changing Climate

• Integrate

• Language of Accounting: Financial reporting as organizational communication

• Nanosäkerhet: Nya material, nya risker?