Forskning, Samhällsvetenskap, Samverkan

Samhällsvetenskaplig forskning måste tolkas för att nå beslutsfattare

En forskningsförmedling, gärna placerad under Nordiska Ministerrådet, som kunde leta upp och på ett lättbegripligt sätt förmedla viktig forskning om hållbar konsumtion. En forskarpanel som ställer samman kunskapen på området på samma sätt som FNs klimatpanel IPCC gjort på klimatets område, och ett diskussionsforum för kontakter mellan forskare och konsument­organisationer.

Oksana Mont

Professorn i hållbar konsumtion Oksana Mont. Foto: Gunnar Menander

Det är några förslag i en rapport skriven av professorn i hållbar konsumtion Oksana Mont och hennes medarbetare. Hon ser ett stort behov av mellanhänder som kan föra ut resultaten av samhällsvetenskaplig forskning.

– När det gäller hållbar utveckling tar politikerna ofta hjälp av ekonomisk, naturvetenskaplig och teknisk forskning. Den samhällsvetenskapliga forskningen används mer sällan, eftersom den är svårare att sammanfatta i punkter och siffror, säger hon.

Politikerna måste ta täten i övergången till ett hållbart samhälle – man kan inte vänta sig att enskilda konsumenter ska klara saken på egen hand. Det är kärnan i den rapport hennes grupp skrivit åt Nordiska Ministerrådet (se artikel på nästa sida), som bemöter tio vanliga myter om hållbar konsumtion.

För att politikerna ska nås av budskapet har man ansträngt sig extra mycket för att sprida det på ett begripligt sätt. Webbsända seminarier har ordnats för nordiska beslutsfattare, tjänstemän och organisationer och för ett motsvarande internationellt nätverk. I en särskild blogg har forskargruppen berättat om och fått synpunkter på det pågående arbetet. Den färdiga rapporten har också försetts med en separat lättläst sammanfattning.

– Våra intervjuer med tjänstemän som arbetar med konsumtionsfrågor visade att de efterfrågar sådana sammanfattningar. De inser att samhällsvetenskaplig forskning är viktig för att förstå t.ex. konsumentbeteende, men tycker den är svårare att ta till sig än forskningen från områden som ekonomi, naturvetenskap och teknik, säger -Oksana Mont.

Det hon vill få igång bland beslutsfattarna är inte bara en diskussion om konsumtionsmönster. Mönstren handlar om vad vi köper – ekologiska eller oekologiska varor, närodlat eller inte osv. Men konsumtionsnivån – hur mycket vi köper – är minst lika -viktig att diskutera, menar Oksana Mont.

Här kommer beslutsfattarna ibland med dubbla budskap. Å ena sidan framhålls behovet av hållbar utveckling, å andra sidan kan medborgarna uppmanas att fortsätta konsumera för att hålla ekonomins hjul rullande.

– Det är olyckligt att politiken är så fixerad vid BNP-utvecklingen. Alla vet ju att BNP inte mäter ett samhälles välmående utan bara dess ekonomiska aktivitet. Det är som att ta tiden på en orienterare men inte bry sig om ifall han eller hon springer åt fel håll! säger Oksana Mont.

Hon efterlyser därför politiker som förespråkar andra visioner än ekonomisk tillväxt. Ska samhället bli hållbart måste vi överge den nuvarande överflödskonsumtionen, men kan i stället nå andra mål som balans, fred, stabilitet och ett bättre välbefinnande. Om politiker och beslutsfattare kunde fokusera på hållbara livsstilar och vägen dit, så skulle man slippa den nuvarande fixeringen vid konsumtionsnivåerna.

– Det finns många verktyg inom infrastruktur, lagstiftning, prissättning med mera som kan styra åt rätt håll. Vad som krävs är framför allt politiskt ledarskap, menar hon.

Ingela Björck

Fotnot: Forskargruppens blogg har adressen www.sustainabilitymyths.blogspot.se

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *