Ekonomi, Forskning

Strategiska forskningsanslag till teknik och medicin

33 miljoner till forskning på tidigare sjukdomsdiagnos och förbättrad stamcellsterapi samt 31 miljoner till forskning om stamcellsbehandling av kroniska lungsjukdomar delas ut av Stiftelsen för Strategisk Forskning.

Forskare vid den nybildade LTH-institutionen för biomedicinsk teknik håller på att utveckla en ny så kallad ultraljudsbaserad Lab-on-a-chip-teknik som snabbt ska kunna koncentrera mikrovesiklar i exempelvis blod eller urinprov. Stiftelsen för Strategisk Forskning bidrar nu med 33 miljoner kronor.

Mikrovesiklar är små partiklar, bara hundra nanometer stora, som utsöndras från celler. Dessa bär på viktig molekylär information. Inte minst tenderar de att innehålla viktig information om eventuella sjukdomar.

Att kunna avkoda mikrovesiklarna för att spåra sjukdomar hos patienter är därför högintressant för sjukvården – men svårt.

– Istället för att använda sig av långa och krävande anrikningsprotokoll med ultracentrifugering för att utvinna och analysera mikrovesiklar kommer man nu snabbt kunna koncentrera mikrovesiklar i biologiskt material, berättar Thomas Laurell, professor i medicinska och kemiska mikrosensorer vid LTH och ansvarig för konsortiet.

Tre medicinprofessorer leder tre delprojekt som tar hjälp av den nya tekniken:

Prostatacancer för tidig cancerdiagnostik och förbättrad klassificering av tumörsjukdomen under ledning av Hans Lilja.

David Erlinge kommer studera mikrovesiklar som frisätts från trombocyter i blodet och utveckla förbättrade diagnostiska metoder vid hjärta och kärlsjukdom.

Stefan Scheding ser nya möjligheter till förbättrad stamcellsterapi inom hjärtinfarkt och stroke med hjälp av den nya teknikplattformen för mikrovesikelhantering som nu utvecklas på LTH för medicinska studier på BMC i Lund.

Professor Gunilla Westergren-Thorsson och hennes forskarkollegor på Medicinska fakulteten får 31 miljoner kronor under fem år för att undersöka om stamceller kan bota kroniska lungsjukdomar

Fler och fler drabbas av kroniska lungsjukdomar, som KOL, astma och lungfibros. Kroniska lungsjukdomar orsakar förändringar i lungvävnaden vilket i sin tur leder till svår hosta, andfåddhet och syrebrist. Dagens läkemedel lindrar symptomen, men botar inte sjukdomarna i sig. Gunilla Westergren-Thorsson har tillsammans med sina medsökande kollegor, Johan Malmström, Mattias Magnusson och Leif Bjermer, fått pengar till ett projekt där de ska undersöka möjligheten att bota dessa sjukdomar med just stamceller.

– Förhoppningen är att i sjuka lungor identifiera delar i interaktionen mellan cellerna och vävnaden som vi kan rikta ny behandling mot. En tänkbar framtida behandling kan innebära att vi tillför nya celler i kombination med läkemedel som påverkar just denna interaktion, berättar Gunilla Westergren-Thorsson.

Jonas Andersson

 

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *