Forskning, Samverkan, Teknik

Tema: – Brist på kunskap bakom lågt nyttjande av solenergi

– Solenergi har stor potential i Sverige. Att vi utnyttjar solenergi mindre än många andra europeiska länder beror inte på brist på sol utan på brist på kunskap, menar arkitekten Jouri Kanters som kartlagt vad politiker, stadsplanerare, byggherrar och arkitekter bör bli bättre på för att Sverige ska få mer solenergi.

Solfångare tak

En alltför ovanlig syn i Sverige: hus med solfångare på taket. Västra hamnen i Malmö. Foto: Åsa Hellström/Malmö stad

Solceller står fortfarande för en mycket liten del av den svenska elproduktionen. Solelen ökar, men inte snabbt. Det kan ändras med insatser från de grupper som har störst inflytande på byggandet, menar Jouri Kanters.

• Byggherrar har en nyckelroll. Det är oftast de som avgör om solceller och solfångare sätts upp på nya byggnader eller ej – inte stadsplanerarna eller arkitekterna. Trots att priserna sjunkit rejält de senaste åren räknar många byggherrar på föråldrade, högre kostnader. Byggherrar har också ett kortsiktigt förhållande till ”sin” byggnad som därför inte kan räkna hem vinsten på solenergi på några år. Byggherrar som är övertygade om att solenergi fungerar spelar därför stor roll för att öka andelen solenergi.

• Politiker kan skapa gynnsamma förhållanden för solenergi. Svenska politiker har delvis gjort detta, då man underlättat för privatpersoner att sälja överskottsel till nätet genom en skattereduktion som gäller från den 1 januari 2015. Men fortfarande är det oklart hur skattereduktionen till exempel fungerar för bostadsrättföreningar. Det är också juridisk svårt att sätta upp solceller på ett tak som ägs av en förening eller hyresvärd och sen sälja elen till hyresgäster eller medlemmar.

• Stadsplanerare kan optimera en detaljplan så att alla byggnader får lika mycket tillgång till solinstrålningen. Detta görs inte idag. En följd kan vara att ett nytt höghus söder om andra byggnader kan skugga de andra och göra det mindre lönsamt att sätta upp solceller på taken. Stadsbyggnadskontoret kan också ha bättre riktlinjer för hur man bäst integrerar solenergi i befintliga byggnader i kulturhistoriska miljöer.

• Arkitekter bör tänka på den estetiska gestaltningen av solceller och solfångare i förhållande till byggnadens arkitektur. Men de saknar ofta information och kompetens för att ta rätt beslut och kunna argumentera inför t.ex. byggherren. Därför bör de jobba närmare ingenjörerna för att göra simuleringsstudier som bland annat visar de bästa ytorna för att installera solenergi. De behöver också snyggare produkter.

Kristina Lindgärde

Övriga artiklar i LUMs tema ”Hållbart” se Dags att handla – för vem?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *