Forskning, Samhällsvetenskap, Samverkan

Tema: – Förödande för klimatet att mäta framgång i tillväxt

Det är ingen bra idé att exportera den svenska välfärdsmodellen. Åtminstone inte som recept för att uppnå ett mer ekologiskt hållbart samhälle, menar professor Max Koch, som leder en forskargrupp som kopplar samman klimatkrisen med välfärden.
Att Sverige trots hög bruttonationalprodukt har relativt låga koldioxidutsläpp beror delvis på att vi har vattenkraft – en konkurrensfördel som inte kan exporteras.

Max Koch, professor i socialt arbete

Max Koch är professor i sociologi och leder en forskargrupp som kopplar samman klimatkrisen med välfärden.

Det har länge funnits en hypotes att de nordiska välfärdsländerna, särskilt social-demokratierna, skulle vara bäst lämpade att utveckla en ekologiskt hållbar stat. På samma sätt som vi i våra länder anpassar oss till lagar och skatter som fördelar inkomsterna mer jämlikt, så skulle vi också vara mer benägna att anpassa vårt leverne till en mer ekologiskt hållbar livsstil.

Max Koch beslöt sig för att tillsammans med kollegan Martin Fritz från ett forskningsinstitut i Köln leta efter samband mellan ekologisk hållbarhet och politisk färg på regimen.

– Vi har studerat förhållandet mellan välfärdstyp och ekologisk hållbarhet i 28 europeiska länder, men vi har inte hittat några bevis alls som pekar på att socialdemokratiska välfärdmodeller skulle vara bättre när det gäller ekologisk hållbarhet, säger Max Koch. Det finns också konservativa och liberala länder som presterar relativt högt inom området.

De nordiska länderna fick föga förvånande bra betyg när det gäller social hållbarhet och jämlikhet. Invånare i socialdemokratiska välfärdsländer kunde också i högre grad än i liberalt styrda länder tänka sig att sänka den allmänna levnadsstandarden för att förbättra miljön. Men samma beredvillighet hade även invånarna i länder med konservativa regimer och dessutom i lika stor utsträckning. I de konservativa länderna var man därtill mest villig att skriva under på påståendet att det finns en koppling mellan hög ekonomisk tillväxt och stora koldioxidutsläpp.

Max Koch har det senaste året lett en tematisk forskargrupp om hållbar välfärd på universitetets Pufendorfinstitut: Sustainable welfare. Välfärds- och hållbarhetsforskare har samtala t kring hur man kan få en välfärd värd namnet åt alla jordens invånare.

– Välfärdsforskningen ägnar sig traditionellt åt ojämlikhet, klass, kön och etnicitet och åt vad staten kan göra för att minska ojämlikheten. Men kopplingen mellan välfärd och klimatkris och hållbarhet är än så länge ett ganska outforskat område, säger Max Koch.

Vad forskningen redan idag kan bekräfta är att det finns ett samband mellan tillväxt av BNP och ökade koldioxidutsläpp: ju rikare ett land är desto mer koldioxid hamnar i atmosfären.

Därför menar Max Koch att det är för-ödande för klimatet att som i dag mäta staters framgång genom bruttonationalprodukten, BNP.

– I Tyskland finns till och med en lag som säger att varje regering måste sträva efter att BNP ska öka, säger Max Koch.

Att Sverige, trots hög BNP, ingår i det europeiska toppskiktet när det gäller att hålla nere koldioxidutsläppen beror, enligt Max Koch, delvis på att vi har tillgång till vattenkraft. Utan de här konkurrensfördelarna hade vi haft mycket högre koldioxidutsläpp, menar han.

– Idag är alltfler forskare eniga om att jordens resurser inte räcker för att alla ska kunna leva på den nivå som vi gör i norra Europa, säger han.

Max Koch tror att man måste nedprioritera ekonomisk tillväxt om det ska vara möjligt att nå klimatmålen. Men om vi behöver en ekonomisk nedväxling är en fråga som bör studeras ytterligare och som är kontroversiell bland hållbarhetsforskarna (se artikel intill). Själv har Max Koch under de senaste åren deltagit i så kallade degrowth-konferenser där forskare och lekmän från hela Europa samlas för att diskutera hur en eventuell nedväxling skulle kunna se ut.

– Ska vi genomföra en nedväxling så måste den vara organiserad. Ingen vill ju ha en situation som liknar den som man fått i Grekland efter den ekonomiska kollapsen, säger Max Koch.

I höst kommer han att delta i ytterligare en tematisk forskargrupp på Pufendorfinstitutet. På initiativ från två forskare från Ekonomihögskolan ska forskare från flera olika fakulteter diskutera hur en nedväxling skulle kunna genomföras och vad den skulle få konsekvenser (läs mer under Gästtyckaren sid 43).

Ulrika Oredsson

FLER RÖSTER OM HÅLLBAR TILLVÄXT

– Stark grön stat är bättre än nedväxling

I början av maj höll ”Sustainable welfare” en internationell workshop om välfärdsstaten i ljuset av klimatförändringar och hållbarhet. 

Ett ämne som diskuterades var ”nedväxling”, det vill säga en medveten minskning av de rika ländernas produktion och konsumtion.

Några talare var skeptiska. Chalmersforskaren Jörgen Larsson menade att nedväxling är så politiskt kontroversiell att innan den kommit till stånd skulle jordens temperatur höjts långt över de två grader som är FN:s klimatmål. En nedväxling skulle dessutom få den teknologiska och ekologiska innovationstakten att mattas av.

Istället förespråkade han en stark grön stat med möjlighet att stifta radikala lagar kring miljö och konsumtion.

– Men även det förslaget skulle innebära en radikal förändring för dagens liberala system. Ingen av dagens europeiska stater kan stifta så omvälvande lagar som krävs, påpekade han.

Ulrika Oredsson

– Det behövs en ny industriell revolution

En hållbar ekonomi kräver en ny industriell revolution, menar nationalekonomen Fredrik N.G. Andersson.

– Vi behöver bygga hållbarhetskluster som kan få fart på samhällsutvecklingen. Klimatfrågan måste hanteras i samspel med innovationer, marknader, olika styrmedel och infrastruktursatsningar.

Förändring uppstår inte av sig själv, men svenskt näringsliv kan få ett försprång när det gäller hållbarhetsinnovationer, precis som man fick inom IT och telekom, om politikerna vågar fatta de beslut som krävs. Alla företag kommer inte vara vinnare. Det finns risker med att gå före, men också risker med att inte försöka ställa om till det hållbara samhället, menar Fredrik N.G. Andersson.

– Vi behöver en samhällsvision med tydliga spelregler för marknaden och mycket kan göras lokalt, fortsätter han. Här finns en förändringsvilja och det är inte lika svårt att tänka nytt som på den globala nivån. Ett exempel är kommunerna som är stora konsumenter. De kan utnyttja upphandling för att uppmuntra innovationer inom t.ex. stadsbyggnad och transport och därmed också stimulera nya marknader.

Är han nöjd med forskningens inflytande på samhällsutvecklingen? Både ja och nej.

– Det finns en större förståelse för att klimatomställning är en utvecklingsfråga och inte bara en miljöfråga, men fortfarande ett motstånd att fatta de politiska beslut som krävs, säger Fredrik N.G. Andersson, som dock inte ser något skäl för forskaren att förändra sin roll.                        Nina Nordh

Övriga artiklar i LUMs tema ”Hållbart” se Dags att handla – för vem?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *