Samhällsvetenskap, Utbildning

TEMA | Nya studenter: – Bejaka googlegenerationens informationskompetens!

– Om vi tänkte på alla kurser som distanskurser skulle vi lättare se vad som kan förmedlas över nätet – exempelvis filmade föreläsningar – och vad som fungerar bäst i verkliga möten mellan studenter och lärare.
Det menar Björn Badersten som fick studenternas pedagogiska pris 2015.

Bjorn Badersten

Björn Badersten fick studenternas pedagogiska pris 2015.

Hur fungerar den nya generationen studenter? Och klarar universitetet av att dra nytta av deras nya kunskaper?

Björn Badersten, som är lektor i statsvetenskap och arbetat mycket med pedagogiska frågor på Samhällsvetenskapliga fakulteten, tycker inte att det är så meningsfullt att fundera över om dagens studenter är bättre eller sämre än tidigare generationer. Istället fokuserar han på att alla är olika och försöker variera sin undervisning så att det passar olika lärstilar.

– Men om jag ändå skulle generalisera så har de nya studenterna mindre faktakunskaper med sig, men är samtidigt duktigare på att söka vissa former av kunskap. För universitetet gäller det att bejaka googlegenerationens informationskompetens.

Universitetslärare förtvivlar emellanåt över att många studenter har bristfälliga kunskaper i läs- och skrivförmåga när de kommer till universitetet. Björn Badersten väljer att beskriva deras språk som rakt, direkt och i viss mening effektivt.

– Språket har förändrats och det rimmar ibland illa med det mer konservativa, akademiska sättet att uttrycka sig. Akademiska resonemang kräver en annan språkhantering än vad vissa studenter klarar av.

Men finns det någon väg runt det faktum att alla inte kan läsa och skriva på universitetsnivå? Och har den digitala generationen andra kunskaper som universitetet borde kunna dra mer nytta av?

– De nya studenterna är mer socialt kompetenta och duktiga på att bidra till gruppens lärande. De flesta av dem är fullt kompetenta att hjälpa fram varandra, säger Björn Badersten.

De yngsta studenterna vid LU är födda 1996 och har fått internet med i modersmjölken. De är vana att lösa saker i grupp på nätet, och att kommunicera snabbt, mycket och direkt.

De har inte heller vuxit upp med ett betygssystem där femmorna kan ta slut. Kanske blir man lite mer benägen att hjälpa varandra när man slipper relativa betyg. Men frågan är om universitetet utnyttjar deras förmåga att hjälpa varandra, till exempel genom att skapa feedback-grupper? Då hade man kanske kunnat stilla behovet av kontinuerlig feedback, som de har vant sig vid att få under grundskola och gymnasium.

– Behovet av feedback är oändligt, och åtminstone för samhällsvetare och humanister så räcker inte kontakttiden till. Det är alltid viktigt att använda tiden så effektivt som möjligt som lärare. Det leder till svåra avvägningar. Studentpresentationer tränar till exempel vissa kompetenser, men hinner jag låta dem hålla presentationer?

Ofta blir brottet mellan gymnasiet och universitetet stort när egna åsikter inte längre värderas som förut.

– Det är skillnad mellan att tycka något och att anse något. På universitetet accepterar vi bara en hållning om den är väl argumenterad och underbyggd; det bryter ibland med studenternas förväntningar. Till oss på statsvetenskap kommer ofta studenter med ett brinnande intresse för politik – och så pratar vi metodologi. Det gäller att inte döda engagemanget.

Ett grundläggande problem är att det är i forskningen de allra flesta incitament i universitetskarriären ligger i forskningen, inte i undervisningen. Björn Badersten efterlyser det pedagogiska samtalet.

– Det är mycket stängda dörrar, man vet inte vad kollegorna gör i sin undervisning. I det avseendet är vi inte lika professionella i lärarrollen som vi är i forskarrollen.

Text & foto: Jenny Loftrup

Pedagogiska pris

Sedan 1986 har Lunds universitets studentkårer delat ut studenternas pedagogiska pris. 2014 valde de att inte dela ut något pris.

Men våren 2015 fick Jonas Månsson, lektor i matematik på LTH, och Björn Badersten, lektor i statsvetenskap, priset. Björn Badersten fick priset för sin undervisning och sitt arbete med pedagogiska frågor på Samhällsvetenskapliga fakulteten.

För resten av artiklarna i temat se ”Pedagogisk utveckling med förhinder”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *