Forskning, Samhällsvetenskap

Tillåt en tupplur…

Gå inte upp för tidigt. Då missar du den bästa drömsömnen. Den hjälper dig att återhämta dig känslomässigt och mentalt: du får längre stubin, får bättre minne och kan sortera bättre bland viktigt och oviktigt.

IngegerdCarlsson

Man ska inte underskatta morgonsömnens betydelse, menar Ingegerd Carlsson som forskar i psykologi..

– De flesta av oss får hyfsat tillräckligt med djupsömn. Men drömsömnen kommer i perioder under natten och den längsta perioden kommer sist, på morgonkvisten. Har du inte lagt dig i tid så missar du den, när väckarklockan ringer, säger Ingegerd Carlsson som forskar i psykologi.

Djupsömnen behövs för att kroppen ska återhämta sig. Läkarvetenskapen kan berätta i detalj om hur kroppen reparerar sig på natten. Drömsömnen hjälper oss att återfå den mentala balansen efter en dag full av intryck, känslor och tankar.

– Alla har perioder av drömsömn under natten, även de som inte minns sina drömmar. Vill man minnas en dröm, så får man sova tillräckligt länge och ställa klockan något tidigare än man brukar.

I sin forskning försöker Ingegerd Carlsson ta reda på hur drömsömnen påverkar oss och vår kreativitet.

– För mer kreativa människor blir drömsömnen extra viktig eftersom de har en benägenhet att bli stressade. Vårt projekt visar att drömsömn under en sömnstund på dagen leder till mer flexibel känsloreglering än icke-drömsömn eller enbart vila. Flexibiliteten hänger också samman med kreativitet. Min hypotes är att kreativa har en högre andel drömsömn för att hjärnan har mer att processa.

Vilken arbetsgivare vill inte ha kreativa medarbetare? Kreativitet är en vår tids mest positivt laddade ord. Men Ingegerd Carlsson påpekar att det finns en baksida. Kreativitet hänger oftast samman med en öppen personlighetstyp, som tar in massor av intryck, ser på dem ur en mängd infallsvinklar och kopplar ihop dem på olika sätt. Då är det lätt att hjärnan översköljs av möjligheter och val, när många olika alternativ hela tiden presenterar sig. Att hela tiden vara kreativ kan köra slut på hjärnan. Det kan lätt bli för mycket intryck som bearbetas – från när man väljer kaffekopp dagligen på fikarasten, till att se en mängd lösningar på problem som inte är dina, till kreativa idéer runt varför chefen gjorde si eller så.

– Att få tillräckligt med drömsömn hjälper oss att anpassa vår kreativitet, att kunna sortera bland viktigt och oviktigt. Om vi inte kan det så går hjärnan på högvarv hela tiden och det är helt ohållbart.

Den automatiska regleringen av känslor fungerar bättre om vi sover tillräckligt, det vill säga vi blir lugnare och mindre lättirriterade.

– När det gäller relationer på jobbet och hemma, så blir man ju trevligare och kan ta in andra människor bättre om den automatiska känsloregleringen fungerar som den ska.

Men hur mycket måste man sova?

– Alla har en egen sömncykel och behöver sova efter den, antingen det är sex eller nio timmar. Vi kan aldrig ändra vår sömncykel, även om vi i vårt effektiva samhälle önskar att vi behövde sova mindre. Och när det blir mörkare så behöver vi sova mer.

Tupplur på jobbet – har det någon effekt?

– Absolut, och jag önskar att det fanns en mer tillåtande kultur till tupplurar. Jag brukar åtminstone lägga upp fötterna högt en stund, det sänker adrenalinet. Många behöver faktiskt inte öka sin vakenhetsgrad på jobbet, utan snarare dämpa den. Det engelska uttrycket för vakenhetsgrad – arousal – säger mer vad det handlar om.

Text och foto: Jenny Lofterup