Administration, Allmänt

Utredning föreslår effektiviseringar av forsknings- och utbildningsnämnder

. Går det att hitta ett effektivare sätt för universitetet att hantera de övergripande frågorna gällande utbildning och forskning?
Den nuvarande organisationen, med en utbildningsnämnd och en forskningsnämnd, har inte fungerat tillfredsställande. Den förra är överbelastad medan den senare har en alltför mager agenda.
Ole Elgström, tidigare ­prodekan för Samhällsvetenskapliga fakulteten har tagit fram ett förslag som förhoppningsvis ska få nämnderna att fungera bättre.

Ole Elgstrom

Ole Elgström har utrett hur arbetet fungerar i forsknings- och utbildningsnämnderna.

Det är Eva Wiberg, prorektor och tillika ordförande i utbildningsnämnden som, på initiativ av nämnden, gett Ole Elgström utredningsuppdraget som han nu slutfört. Han har gjort 29 intervjuer med fakultetsledningar, studentkår och olika ledamöter i de bägge nämnderna, och enigheten är stor kring missnöjet med hur de fungerar idag.

”För många ärenden och för få beslut” gäller för utbildningsnämnden, där Ole Elgström föreslår ett arbetsutskott som ska bereda och gallra bort en del ärenden. Arbetsutskottet ska också ha viss beslutanderätt i lättare ärenden som då slipper gå vidare till utbildningsnämnden. Ett annat sätt att effektivisera utbildningsnämndens sammanträden är att de tjänstemän som nu är med hela tiden endast är med vid sina egna ärenden, föreslår Ole Elgström.

Ett annat övergripande förslag är att flytta kommittéerna för forskarutbildning och internationalisering från utbildningsnämnden och istället låta kommittéerna vara direkt underställda rektor.

– Kommittéerna ska ha viss beslutanderätt – i övrigt ska rektor fatta besluten på väl grundade beslutsunderlag, säger Ole Elgström.

I utredningen diskuterar Ole Elgström ordförandeskapet för nämnderna. Han ser både för- och nackdelar med att rektor och prorektor leder forsknings- respektive utbildningsnämnden.

– Det som talar mot är att ordförandeskap i dessa nämnder tar tid och rektorerna har redan en tung arbetsbörda. Det kan också vara bra om rektorerna ”håller en armlängds avstånd” till beredande organ eftersom de har den slutliga beslutsmakten, säger han.

Men samtidigt behöver rektorerna vara väl informerade om de debatter kring universitetsstrategiska frågor som pågår i de bägge nämnderna. Ole Elgström föreslår sammanfattningsvis att rektorerna noga överväger ordförandeskapen och beaktar dessa argument.

När det gäller bemanningen i nämnderna, utskottet och kommittéerna, föreslår Ole Elgström att fakulteterna ska utse personer som har en tydlig ansvarsställning, helst i fakultetsledningsposition.

Maria Lindh

Sven Strömqvist:

– Forskningsnämnden borde ägna sig åt långsiktiga strategifrågor

Sven Strömqvist, vicerektor vid Lunds universitet

Sven Strömqvist.

 – Det är välkommet med tydligare direktiv för forskningsnämnden, säger dess tidigare ordförande Sven Strömqvist som just lämnat posten som vicerektor och därmed också uppdraget som nämndsordförande.

Han tycker att Ole Elgströms utredning är intressant och relevant i många stycken, och håller med om att nämnden i dess nuvarande form inte riktigt fungerar.

– Den första frågan man bör ställa är om den behövs överhuvudtaget. Det finns ju liknande nämnder på fakultetsnivå.

Nämndens uppdrag – att hantera övergripande forskningsfrågor, utan beslutanderätt som ett rådgivande organ åt rektor, bör absolut ses över, tycker Sven Strömqvist.

– Som ett beredande organ har man inom forskningsnämnden gjort ett utmärkt jobb, tycker han. Men man hade ju kunnat agera snabbare och tydligare om man hade haft beslutanderätt.

Forskningsnämndens beredande har ofta stannat vid anslagsfrågor – kring frågor om vilken typ av ansökningar som rektor bör prioritera. Sven Strömqvist hade önskat att forskningsnämnden haft möjlighet att ägna sig åt mer långsiktiga strategifrågor som exempelvis hur LU ska formera sig inför framtiden – vilka som är de stora utmaningarna om tio år, och hur man bäst tar till vara på LUs konkurrensfördelar.

– Vår kanske största konkurrensfördel är bredden och vår förmåga att sätta samman olika kompetenser över ämnes- och fakultetsgränser för att ta oss an komplicerade forskningsuppgifter och globala utmaningar. Forskningsnämnden skulle kunna få ett särskilt uppdrag att ansvara för sådana fakultetsöverskridande initiativ och processer, säger Sven Strömqvist och menar att man hittills inte tagit sig tid till den typen av resonemang.

Sven Strömqvist tycker också att det vore en god idé att titta på hur andra framgångsrika universitet organiserar sina nämnder för forskning och utbildning.

Maria Lindh

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *