Ekonomi, Forskning

Utvärdering avgör fortsatt forskningsfinansiering

Just nu utvärderas flera av Lunds universitets närmare trettio starka forskningsmiljöer. Utfallet bestämmer om de ska få fortsätta de kommande fem åren, med mindre eller oförändrade anslag eller i bästa fall med extra ekonomiskt påslag.

De stora forskningsmiljöerna påverkar universitetet som helhet och ställer krav på strategier och organisation. I april ordnas en konferens om de strategiska forskningsområden som Lund leder eller är engagerad i.

Lunds universitet har totalt tjugonio starka forskningsmiljöer som finansieras av Vetenskapsrådet, Vinnova och tidigare FAS, Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, i dag FORTE. Fjorton är s.k. Linnémiljöer som – förutsatt att de håller måttet under resans gång – garanteras generösa anslag i tio år, dvs. betydligt längre tid än vad de flesta forskningsanslag omfattar.

2006 fick Lunds universitet klartecken för åtta Linnémiljöer – mer än något annat svenskt universitet. Två år senare fick Lund ytterligare sex Linnémiljöer och det är dessa som alltså nu halvtidsutvärderas. Internationella utvärderarpaneler har gjort heldagsbesök i Lund och sent i vår väntas besked om forskningsmiljöerna kan räkna med stöd ytterligare fem år.

– Vi hade en första utvärdering redan efter två år, då med fokus på organisation och management. I den här halvtidsutvärderingen är man koncentrerad på forskningskvalitet och resultat, säger Birgitta Larsson, forskningshandläggare vid sektionen Forskning, samverkan och innovation och även sekreterare i universitetets forskningsnämnd.

Förutom Linnémiljöerna har Lunds universitet tolv så kallade strategiska forskningsområden – SFO. Dessutom har universitetet en Vinn Excellens-miljö – Anti Diabetic Food Centre, som finansieras av Vinnova – samt två miljöer finansierade av FAS/FORTE.

De strategiska forskningsområdena har liksom Linnémiljöerna möjlighet till anslag i tio år. De är just nu inne på sitt femte år och under våren sker en utvärdering och en hearing som ska ligga till grund för beslut om stöd ytterligare fem år.

De stora forskningsmiljöerna sätter allt mer sin prägel på universitetet. Samtidigt som de representerar spjutspetsen inom forskningen och står för en stor del av den ekonomiska omsättningen, så innebär de också en utmaning för universitetet. Det gäller att ha en strategi och intern organisation som matchar behoven, som hanterar samverkan med omvärlden, kommunikation, internationell rekrytering osv.

– Det är för att diskutera de här frågorna som vi planerar en konferens 23–25 april, med både regionalt, nationellt och internationellt fokus, fördelat på tre dagar. Konferensen avslutas med en workshop där vi arbetar internt med de här frågorna, säger Birgitta Larsson.

Britta Collberg

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *