Forskning, Samverkan

LERU-samarbete ger bättre ingångar till EU

. LERU-träffarna för dekaner är prioriterade hos samhällsvetare och jurister. För samhällsvetarna har träffarna gett nya ingångar till EU, för juristerna ett doktorandutbyte med andra prestigefulla LERU-universitet.
Det berättar Ann-Katrin Bäcklund, samhällsvetardekan sedan drygt sex år, och Mia Rönnmar, ny juristdekan. LUM förde samman dem för ett samtal om LERU.

Ann-Katrin Backlund o Mia Ronnmar LITEN

Samhällsvetardekanen Ann-Katrin Bäcklund och juristdekanen Mia Rönnmar tycker att det finns mycket att vinna på att engagera sig i LERU-samarbetet.

Ann-Katrin Bäcklund har i flera år deltagit i LERU:s arbetsgrupp för samhällsvetenskap och humaniora (SSH) – i början ett ganska stort och löst sammansatt forum, men med stor betydelse under Bolognaprocessen som jämnade vägen för studenter att studera i hela Europa.

– I dag är vi en mindre och mer effektiv LERU-community med fasta representanter som träffas ett par gånger per år. Vi har blivit mer av en lobbygrupp och vid träffarna deltar ofta någon strategiskt inbjuden representant från EU:s forskningsdirektorat, som berättar om Horizon 2020, ger bakgrunder till vad som är på gång i Bryssel etc.

Resultatet blir inte sällan olika ”communications” från SSH-communityn till EU-kommissionen, dvs. ganska omfångsrika och initierade papers där forskare vid de olika LERU-universiteten redogör för hur deras forskningsfält kan bidra till att lösa olika samhällsproblem som EU prioriterar.

Samhällsvetenskap och humaniora trodde först inte att deras ämnen ens skulle finnas med och deras forskare ha rätt att söka medel i EU:s stora satsning Horizon 2020, som ersatte de tidigare ramprogrammen. Men så blev det i alla fall.

– Att sedan fonden för samhällsvetenskap och humaniora minskat drastiskt är en annan sak, men den kunde utan LERU-gruppens påtryckningar ha försvunnit helt och hållet, menar Ann-Katrin Bäcklund.

Det är väl investerad tid att delta i ett möte med SSH-communityn, anser hon.

– Ett möte på t.ex. universitetet i Edinburgh i fem timmar och med påföljande middag ger en överblick över europeisk forskningspolitik som man knappast kan läsa sig till.

De informellt förmedlade kunskaperna är viktiga för att tidigt fånga upp signalerna och förstå vilka förändringar som är på gång. Närvaron i Bryssel och kontakten med forskningshandläggarna är också viktig för att få forskningsmedel och komma med i projekt, och här är LERU en viktig hjälp.

Lunds universitets avdelning för Forskningsservice ger kompetent stöd till forskare som söker EU-medel, menar dekanerna, men avdelningen är betydligt mindre än motsvarande på universitet i Holland och England, vars forskare också ”cashar in” relativt sett mer pengar från EU.

– Men detta är ett mönster som sattes långt före LERU och också beror på att Holland och England ligger närmare Bryssel, påpekar Ann-Katrin Bäcklund.

Ann-Katrin Bäcklund har alltså som dekan kunnat följa LERU:s utveckling under flera år medan Mia Rönnmars erfarenheter av europeiskt samarbete varit på forskar-nivå. Hon har av sin företrädare på dekanposten, Christina Moëll, dock förstått att träffarna för juristdekaner varit meningsfulla.

– LERU har en arbetsgrupp för jurist-dekaner som funnits i ett par år. Träffarna har också gett konkreta resultat som t.ex. det doktorandutbyte som startat nu i vår. Vi har skickat iväg tre doktorander till Leiden och University College London och ska själva ta emot ett par. En stor fördel är att det mesta dessutom administreras via LERU-sekretariatet, berättar Mia Rönnmar.

Själv ser hon fram emot att lära känna sina europeiska kolleger. Som professor i arbetsrätt är hon dessutom intresserad och imponerad av det arbete som läggs ner i andra arbetsgrupper inom LERU, t.ex. när det gäller personal- och karriärfrågor.

– Mycket värdefullt tas fram av LERU:s administrativa grupper – t.ex. rapporten om tenure track som beskriver karriärsystem på medlemsuniversiteten. Den hade varit mycket svår att få fram på egen hand. Men det är viktigt att dessa olika arbetsgruppers resultat sprids bättre och mer riktat inom universitetet, anser Mia Rönnmar.

En styrka med LERU är att man tar helhetsgreppet och arbetar med både utbildning och forskning och hur de samordnas, fortsätter hon. LERU har grupper som arbetar med forskningsanknuten utbildning, internationalisering och andra utmaningar som medlemsuniversiteten har gemensamt.

– Vi jurister samarbetar med forskarkolleger vid många europeiska universitet, konstaterar Mia Rönnmar också.

– Forskarnätverk byggs underifrån, medan LERU är ett top down-nätverk. Genom att det täcker in andra områden och aspekter tror jag LERU kan förstärka den organiska forskarsamverkan vi redan har med andra universitet. Dessutom har ju LERU-universiteten mycket framstående juridiska fakulteter, och det gör nätverket intressant för oss.

Text: Britta Collberg

Foto: Gunnar Menander

Dekanröster om LERU

Gunilla Westergren ThorssonGunilla Westergren-Thorsson, dekan för Medicinska fakulteten

Bör man som dekan engagera sig i universitetsnätverket LERU? 

– Kanske inte nödvändigtvis dekanus men med fördel personer som har specifika frågor som kan drivas inom nätverket. Medicinska fakulteten har engagerat sig i det universitetsgemensamma U21 nätverket som har en egen grupp för de medicinska fakulteterna; U21 Health Science Group. Vi har årliga möten då vi träffar kollegor inom nätverket. Gruppen är ett viktigt organ för oss för att “benchmarka” internationell utbildning och forskning vid andra medicinska fakulteter samt deras samspel med sjukvården. Inom LERU finns inte motsvarande subgrupp vilket gör det svårare att uppmuntra till engagemang. Närheten till disciplin är viktig.

Är du själv engagerad på något vis? 

– Fakultetsledningen har olika uppdrag. Vi har en internationellt ansvarig vice-dekan, Cecilia Lundberg, som är mycket engagerad i U21.

Olov SternerOlov Sterner, dekan för Naturvetenskapliga fakulteten:

Bör man som dekan engagera sig i -universitetsnätverket LERU? 

– Ja, det bör man, eftersom LERU förmår påverka på EU-nivå. När en fråga drivs av LERU reagerar både kommission och näringsliv, och reella förändringar kan åstadkommas. Ett exempel är utlysningar i de EU-gemensamma forskningsanslagen inom Horizon 2020.

Är du själv engagerad på något vis? 

– Dekanerna vid LERUs naturvetenskapliga fakulteter bildade 2014 en arbetsgrupp som träffas var sjätte månad. Det har gett mig mycket att få ventilera mina problem med mina kollegor och få klart för mig hur liknande problem hanterats vid andra universitet.

FAKTA om LERU

Universitetsnätverket LERU – League of European Research Universities – bildades för tretton år sedan som en lobby- och påverkansorganisation. Sekretariatet sitter i Leuven, ett par mil från EU-högkvarterat i Bryssel. Medlemmar är förutom Lunds universitet, tjugo andra framstående europeiska forskningsuniversitet, bland andra Cambridge och Oxford. Den årliga medlemsavgiften är drygt 300.000 kronor.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *