Forskning, Naturvetenskap

Världens skogar under lupp

När naturgeografen Daniel Metcalfe förklarar så enkelt som möjligt vad han faktiskt gör så säger han att han tittar på hål i löv. Men projektet är långt mer sofistikerat än så, i framtiden kan det leda till bättre sätt att sköta världens skogar.

Daniel Metcalfe LITEN

Det är praktiskt med hängbroar när löven i trädens kronor undersöks. Fotot är från Peru. Foto: Jake Bryant

Daniel Metcalfe är biträdande universitetslektor på Institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap. För ett par månader sedan fick han Europeiska Forskningsrådets, ERC, så kallade Consolidator Grant på 1,75 miljoner euro. Allt för att, som han själv uttrycker det, kunna titta på många, många fler löv med hål i på fler platser runtom i världen.

Från början hade Daniel Metcalfe inte ens tänkt söka Consolidator Grant. Att han gjorde det berodde på att han missade ansökningsdatumet till ERC:s Starting Grant.

–  Jag blev så sur på mig själv! Jag sökte i alla fall Consolidator Grant istället, men trodde aldrig jag skulle få det. Jag gick flera månader och förbannade mig själv för att jag missat datumet för Starting Grant, berättar han.

Även om Daniel Metcalfe pratar om hål i löv och inte gärna tar till stora ord när han beskriver sitt drömprojekt så är det storslaget. Genom att på minst 70 platser i världen undersöka tusentals och åter tusentals löv som insekter ätit på och som fallit från träd är målet att ta reda på hur dessa växtätande insekter påverkar näringstillförseln i skogar av olika typ och olika ekosystem.

Följdfrågorna är flera: Leder klimat-förändringar till fler eller färre insekter i ett område? Hur påverkar det mängden näringsämnen i skogen? Innebär det att floran förändras?

–  Kanske kan resultaten leda till bättre sätt att ta hand om världens skogar, säger Daniel Metcalfe.

Metoden, att undersöka hur stor del av nedfallna löv som insekter ätit, speglar hans syn på forskning. Enligt honom skapar alltför många forskare medvetet en bild av att det de håller på med är otroligt komplicerat. På så vis avskärmar de den akademiska världen från världen utanför. Den fällan vill Daniel Metcalfe till varje pris undvika.

–  Jag tycker om billiga, snabba och enkla metoder som är lätta att upprepa. Min metod är inte särskilt tillförlitlig sett till varje enskilt mättillfälle, men när den upprepas om och om igen blir den mer tillförlitlig och säker än andra, långt dyrare metoder. Enkelhet och vetenskap är inga motsatser, de kan mycket väl gå hand i hand, tycker jag.

Även om resultaten förhoppningsvis leder till bättre skötsel av världens skogar är det inte nytta och hur resultaten används som är viktigast för honom. Drivkrafterna är nyfikenhet och viljan att lösa problem. Höjdpunkten är, berättar han, när nya data kommer in och han som första person analyserar och ser om tidigare antaganden stämmer.

– Ärligt talat jagar jag upptäckter och nya resultat. Hur de kan användas är viktigt för att kunna få nya anslag, fortsätta att forska och nå ännu fler resultat.

Daniel Metcalfe doktorerade vid universitetet i skotska Edinburgh. Umeå blev hans första stopp i Sverige och han beskriver det som en slump att han hamnade där. Det var vid en konferens i Tjeckien som han en morgon vid frukostbordet började prata med professor Sune Linder vid SLU.

–  Han erbjöd mig en tjänst i ett projekt som han var med i. Det var i Umeå.

För två år sedan fick Daniel Metcalfe ett anslag från Vetenskapsrådet och det var i samband med det som han sökte sig till Lund. Dels för att universitetet och institutionen passar som hand i handske för den forskning han håller på med, dels av privata skäl; både han och hustrun har lättare att besöka sina nära när de bor i Lund.

Anslaget från ERC tryggar hans karriär i minst fem år framåt. Delar av det lägger han på att skapa en egen grupp och anställa några doktorander i Lund. Han ska dessutom knyta till sig ett stort antal fältassistenter och på så vis etablera ett globalt nätverk för att praktiskt kunna samla in data från hela världen.

Men pengarna betyder mer än så.

–  Det betyder frihet och stabilitet. Jag blev pappa för andra gången bara några veckor efter att jag fick ERC-anslaget. Så pengarna innebär att jag kan bidra med trygghet åt familjen. Framtiden känns mycket mer säker.

Jan Olsson

FAKTA Grant-anslagen

Europeiska Forskningsrådets, ERC, anslag är ämnade att hjälpa forskare i olika skeden av karriären.

Starting Grant: Kan sökas av forskare oavsett nationalitet som forskat minst 2 år efter avlagd doktorsexamen och som vill starta en egen karriär. Maximalt anslag är 1,5 miljoner euro.

Consolidator Grant: Anslag främst avsett för att etablera ett eget forskningsteam. Den som forskat 7–12 år efter att ha doktorerat kan söka. Högsta anslagsbelopp är 2 miljoner euro.

Advanced Grant: Avsett för etablerade, ledande forskare oavsett nationalitet och ålder som vill satsa på högriskprojekt i Europa. Maximalt anslagsbelopp är 2,5 miljoner euro.

Källa: ERC