Forskning, Naturvetenskap

Vattendetektiven som letar föroreningar

Geologen Charlotte Sparrenbom skulle kunna titulera sig vattendetektiv. I sin forskning letar hon efter fakta om underjordiskt vatten och dess ålder – allt för att undersöka och minska risken för förorenat grundvatten. Hon är mycket bekymrad över svenska myndigheters bristande övervakning av vattenkvaliteten.

Charlotte Sparrenbom

Charlotte Sparrenbom.

Sverige har en otillräcklig nationell övervakning av grundvattenkvaliteten. Samtidigt visar de få undersökningar som görs att cirka vart tredje svenskt grundvattenprov är förorenat av bekämpningsmedel.

– Sverige behöver agera nu för att få kontroll över situationen vad gäller våra dricksvattenresurser, säger Charlotte Sparrenbom, universitetslektor vid Geologiska institutionen.

Tillsammans med forskarkollegor och vattenexperter på andra håll i samhället skrev hon nyligen en uppmärksammad debattartikel i Dagens Nyheter. I höstas ansvarade hon dessutom för arrangemanget Grundvattendagarna, en tvådagarskonferens i Lund där både forskare, tjänstemän på myndigheter och kommuner samt enskilda företag möttes för att diskutera vattenfrågor. Detta engagemang har nu lett till att Charlotte Sparrenbom har kontakt med regeringskansliet med anledning av den pågående dricksvattenutredning som regeringen tillsatte förra året.

Till vardags forskar hon på olika aspekter av grundvattenkvalitet, exempelvis konsten att åldersdatera vattnet. När man letar efter föroreningar i marken är det relevant att veta grundvattnets uppehållstid (ålder). Grundvatten kan ha olika ålder beroende på hur djupt ner i marken det finns, hur genomsläppliga olika jord- och berglager i området är, om det finns sprickor i berggrunden, etc. Då man borrar i marken kan man alltså stöta på flera separata grundvattenmagasin med olika åldrar.

– Mycket av det vatten vi dricker idag har 20, 30, 40 år på nacken. Det vattnet innehåller rester av den typ av kemikalier som spreds i samhället på den tiden, säger Charlotte Sparrenbom.

Åldersdatering av grundvattnet är också viktig exempelvis då en myndighet ska följa upp effekterna av ett kemikalieförbud. Då måste man veta hur lång tid det kan ta innan resultatet av förbudet blir märkbart, det vill säga den tid det tar för kemikalierna att nå grundvattnet samt tiden för det föro-renade grundvattnet att transporteras nere i marken från föroreningskällan till dricksvattenbrunnen.

I Sverige kommer hälften av dricksvattnet från grundvatten och andra halvan från ytvatten. Charlotte Sparrenbom konstaterar att det grundvatten som nybildas i marken idag ska drickas av våra barn, barnbarn och kommande generationer. Grundvattnet i marken kan bli flera tusen år gammalt.

– Det vi i samhället gör idag blir därmed ett slags fotavtryck som återspeglas i det framtida dricksvattnet, säger hon.

Charlotte Sparrenbom deltar också i ett nytt forskningsprojekt kallat TRUST. Med nya geofysiska metoder ska forskare från Lund och Århus leta föroreningar under marken i urbana miljöer. Det handlar om att synliggöra föroreningarna för att slippa obehagliga, och kostsamma, överraskningar vid exploatering av nya områden som ska bebyggas. Forskningsprojektet finansieras av Formas och drivs i samverkan med aktörer inom byggbranschen, bland annat Skanska, Trafikverket och Tyréns.

En gammal industri här och en deponi där. Kemikalierester från sådana områden kan ha hamnat i grundvattnet och behöver då undersökas inför en exploatering. Men för att slippa provborra för mycket vill man via TRUST hitta andra metoder att plocka fram fakta. Det finns nämligen alltid en risk att sprida föroreningarna vidare när man borrar. I TRUST ska man därför istället använda geofysiska metoder, alltså att skicka ner elektrisk ström eller mäta ljudvågor i marken.

– Olika föroreningar kan gå på olika håll nere i marken beroende på bl.a. densitet och löslighet. Det kan vara extremt lurigt att hitta dem, säger Charlotte Sparrenbom.

Signalerna från de geofysiska mätningarna plockas sedan upp och tolkas för att kunna bidra med information om underjordsförhållanden som exploatörerna behöver för att bedöma läget. Charlotte Sparrenbom tycker att det är väldigt stimulerande att forska inom ett ämne som har så stark samhällsanknytning. Och hon värdesätter möjligheten att påverka.

– Dialogen med omvärlden är väldigt tidskrävande, men det är också genom den som man får inspiration till vilka problem vi forskare behöver titta mer på, säger hon.

Lena Björk Blixt

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *