Allmänt, Forskning

Förstärkningen i proppen för liten, tycker dekanerna

Forskningsproppen som kom i slutet på förra året innehöll en viss förstärkning av basanslagen men inte till fler forskare utan till ökad forskningskvalitet.

Det innebär enligt regeringen mer forskning i tjänsterna och inte minst en satsning på yngre forskare med tryggare anställningar och tydligare karriärvägar. Inom Lunds universitet tycker dekanerna att intentionerna i proppen är goda – men ökningen av anslagen för liten för att den ska ge genomslag.

Samhällsvetenskapliga fakulteten:

Ann-Katrin Bäcklund, dekanus för Samhällsvetenskapliga fakultetenDekanus Ann-Katrin Bäcklund tycker det är bra att förstärkningen ska gå till att redan anställda ökar sin forskning, men ställer sig frågande till hur karriärvägarna ska kunna bli tydligare inom dagens system där forskningsfinansiärerna kontrollerar en större andel av forskningsmedlen.

– Om resultatet blir att det verkligen sker en ökning av fakulteternas forskningsmedel så ser jag, precis som ministern, gärna att redan anställda ökar sin forskning, säger hon.

I propositionen talas det om att medlen också ska kunna användas för att universiteten bättre ska kunna ta ansvar för en tydlig och överblickbar tjänstestruktur. Ann-Katrin Bäcklund ställer sig kritisk till att uttrycket ”tydliga karriärvägar” har varit en favorit i diskussionen under ett par år nu:

Jag förstår inte vad som är otydligt, säger hon. Tvärt om är det glasklart att om lärosätena har en stor andel av forskningsmedlen så kan vi utlysa tjänster, tillsätta dem i konkurrens och tillsvidareförordna. Om däremot forskningsfinansiärerna kontrollerar en större del av forskningsmedlen, och fördelar dessa till namngivna individer i treårsintervaller så minskar andelen ”fasta” tjänster på lärosätena.

– Det är hur tydligt som helst. I det förra fallet får vi dessutom möjlighet att styra rekrytering för att uppnå balans mellan andelen juniora och seniora forskare.

LTH: Inom LTH finansieras 70 procent av all forskning externt varför det är svårt att göra några större insatser från fakultetsnivå, säger rektor Viktor Öwall.

Det är viktigt att vi inom universitetet inte använder och staplar kortvariga anställningar och vikariatpå varandra utan ger unga forskare drägliga villkor, tycker han.

Viktor Öwall, rektor vid LTH

Något han välkomnar är att anställningsformen biträdande universitetslektor – som han tycker är en ganska säker anställningsform – blir sexårig istället för fyraårig.

– Det ger bättre möjligheter för meritering.

Inom LTH behöver man också förbättra jämställdheten och när det gäller yngre forskare planerar man för ett program där man utlyser biträdande universitetslektorat för underrepresenterat kön.

Ekonomihögskolan: På Ekonomihögskolan försöker man i möjligaste mån rekrytera på tenure track-bas, alltså på ett sätt som kan leda till fast anställning efter en prövotid. Rektor Fredrik Andersson menar att man inte har råd att göra det fullt ut och han upplever inte heller att forskningspropositionen ger någon nämnvärd ökning av basanslagen.

 Vi lägger så mycket resurser vi kan på postdoktorer och biträdande lektorer. Att ha

Rektor vid Ekonomihgskolan, Lunds universitet. Fotograf: Hkan Rjder

Rektor vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet. Fotograf: Håkan Röjder

attraktiva ingångsvägar för juniora forskare är viktigt, för att värna hela forsknings- och utbildningsmiljön och det är också här vi har bäst förutsättningar att attrahera sökande internationellt.

Han menar att inget system är helt problemfritt, men grundstrukturen med tenure track, där biträdande lektorat blir en tillsvidareanställning efter en reell prövning mot en klart definierad kravspecifikation – är ett bra sätt att arbeta, tycker Fredrik Andersson som önskar sig en sexårig period på de biträdande lektoraten snarare än en fyraårig.

Vad gäller andra insatser för yngre forskare, driver Ekonomihögskolan sedan januari ett jämställdhets- och karriärprogram, som ska hjälpa deltagarna att dels agera karriärmässigt själva, men också ge bredare insikter i akademins förutsättningar och i jämställdhetsfrågor.

Juridiska fakulteten: Dekanus Mia Rönnmar upplever inte heller någon särskild ekonomisk förstärkning men säger att fakulteten arbetar strategiskt, systematiskt och proaktivt med rekrytering och kompetensförsörjning. Anställningar utlyses i öppen konkurrens och med breda ämnesbeteckningar.

Det är särskilt angeläget att skapa goda och transparenta karriärvägar för yngre forskare.

Mia Rnnmar, professor i civilrtt

Mia Rönnmar, professor i civilrätt

Och mot den bakgrunden har vi under de senaste åren gjort en satsning på yngre forskare och fakultetsfinansierade postdoktorer.

Vidare utlyser fakulteten och Ragnar Söderbergs stiftelse tillsammans, inom ramen för ett pilotprojekt, ett antal biträdande universitetslektorat i rättsvetenskap. Inom ramen för ett forskningsincitamentsprogram kan yngre forskare (såväl som mer seniora forskare) tilldelas särskilda forskningsterminer finansierade med fakultetsmedel, då de på heltid kan ägna sig åt forskning, gärna vid ett utländskt universitet.

– Fakulteten arbetar också med stöd till yngre forskare när det gäller att söka externa medel och utveckla internationella och tvärvetenskapliga samarbeten, säger Mia Rönnmar som inte heller känt av någon särskild förstärkning av basanslagen.

Naturvetenskapliga fakulteten: Dekanus Olov Sterner tycker inte att forskningspropositionen leder till något nytt för hans fakultet.

– Vi har inte uppfattat att mängden medel ut till universiteten ökar, så vi kommer inte kunna

Olov Sterner, dekan vid Naturvetenskapliga fakulteten

Olov Sterner, dekan vid Naturvetenskapliga fakulteten

göra några nya satsningar. Men vi satsar redan medvetet på biträdande universitetslektorat för yngre forskare, eftersom de är säkrare än andra meriteringstjänster. Dessutom diskuterar vi en ny modell för att fördela fakultetsmedel till institutionerna, som inte påverkas av att man anställer fler lärare.

Medicinska fakulteten: Här arbetar man redan medvetet för att erbjuda sina yngre forskare en tydlig karriärväg, menar dekanus Gunilla Westergren-Thorsson.

– Problemet för oss är att fakultetens finansiering bara till 23 procent består av statliga medel.

Gunilla Westergren-Thorsson, dekanus Medicinska fakulteten

Gunilla Westergren-Thorsson, dekanus Medicinska fakulteten

Men dem har vi använt bland annat för att de senaste åren inrätta sju nya biträdande universitetslektorat per år för yngre forskare, säger hon. Forskningspropositionens anslag kanske ger utrymme för ytterligare någon sådan tjänst, hoppas hon. Även ”kreativa miljöer” skulle kunna få ett påslag. Det är en satsning som fakulteten gjort på yngre forskare och samarbeten mellan grundforskning, klinisk forskning och hälsovetenskaplig forskning.

Gunilla Westergren-Thorsson skulle även vilja skapa alternativa karriärvägar inom fakulteten.

Nu finns bara ”forskarspåret” där man blir lektor och sedan professor. Men det finns ju viktiga tjänster utanför detta spår, som att vara anslagsadministratör eller chef för en teknisk plattform. Där behövs också den kompetens som finns hos våra unga forskare, och det kan vara viktigt att visa på, menar hon.

Humanistiska och teologiska fakulteterna: Forskningsdekanus Johannes Persson säger att man redan arbetar mot målet med färre anställda med tryggare arbetsförhållanden.

Vi är färre professorer, färre forskare och något fler lektorer i år än förra året. På HT har

Styrgruppen fr Lupod (Lunds universitets postdoktorala program). Frn vnster: Jenny Pobiega, Helena Sandberg, Johan Mauritsson, Cecilia Agrell och Johannes Persson.

Johannes Persson, forskningsdekan på HT

vi redan haft ett befordringsstopp ett par år för professorer, eftersom vi har så knappa resurser. Men det är ohållbart i längden, att ha så underfinansierad forskning och utbildning som vi har.

HT jobbar redan till viss del med karriärplanering för forskare med extern finansiering. Johannes Persson önskar att han kunde garantera en lektorstjänst eller en professorstjänst om en forskare lyckats få extern finansiering under sex år, eller att man tydligt kunde säga att framtiden för den forskaren fanns på ett annat lärosäte än i Lund. Det vore rimligt för alla inblandade. Men det kan man inte idag.

På HT kan man inte se att forskningsproppen utlöst något pengaregn. Johannes Persson säger att besvikelsen är stor över att höjningen av det direkta fakultetsanslaget är så liten.

– Det är för lite pengar och för osäkert vem som får. Men vi är mycket glada över det ökade tillskottet som VR har som är speciellt riktat mot samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning.

Texter: Ulrika Oredsson, Tiina Meri, Evelina Lindén, Maria Lindh, Ingela Björck, Jenny Loftrup

Läs hur Sveriges unga akademi tycker att LU ska uppfylla propositionen

Läs hela forskningspropositionen på http://www.regeringen.se/rattsdokument/proposition/2016/11/prop.-20161750/