Hutumilisen FDLR som låg bakom folkmordet i Rwanda lever numera i östra Kongo, som en av flera rebellgrupper i det krigshärjade landet.
Socialantropologen Anna Hedlund har levt med gruppen och beskriver de systematiska attackerna på den kongolesiska befolkningen, men också en hopplös situation där folkgruppen lever i exil utan att vara välkommen någonstans.
Pollinering, riskanalyser, bayesiansk statistik, barn, musik och tågresor… det är några av de viktiga inslagen i Ullrika Sahlins tillvaro. De två polerna i hennes liv är hemmet på landet med biodlande make, tre barn och fyra fioler, och arbetet i Ekologihuset där hon försöker modellera olika alternativa framtider i en klimatförändrad värld. ”Vetenskapsfilosofi i kombination med modellering av ekosystem i samarbete med beslutsfattare” kallar hon det hon sysslar med.
Ekonomihögskolan får en femårig återackreditering av EQUIS (European Quality Improvement System).
– Jag tycker det vore bra med riktlinjer för central medfinansiering. Dels kan det vara svårt att prioritera hårt nära verksamheten. Dels förtjänar toppforskare som stärker universitetets varumärke också en klapp på axeln av rektor, tycker Olle Söderman, prefekt för Kemiska institutionen och tidigare prodekan på Naturvetenskapliga fakulteten.
Det blir inget centralt stöd för t.ex. ERC-grants. Däremot vill rektor bidra till medfinansiering av Wallenberg Academy Fellows som särskilt riktar sig till unga forskare.
Det säger rektor Per Eriksson. Med hänvisning till fakulteternas inställning kommer han att framöver medfinansiera i ganska liten utsträckning.
Närmare 45 procent av varje ungdomskull i Sverige går vidare till högre studier. Vägen in är bred – akademisk utbildning är gratis, öppen för alla behöriga.
De framstående Londonuniversiteten UCL och Imperial College har gjort det, liksom Pierre och Marie Curie-universitetet i Paris och Chalmers i Sverige – kraftsamlat rejält kring vetenskapliga styrkeområden och globala utmaningar.
– Det är något för Lunds universitet att inspireras av, menar vicerektorn för forskning Sven Strömqvist.
Fem år har gått sedan det tvärvetenskapliga Pufendorfinstitutet startade sin verksamhet och flyttade in i det nyrenoverade före detta antikmuseet. Grundandet av institutet fick mestadels positiva reaktioner, men det var lite av en chansning.
Drygt tio år efter att Goran Basic kommit till Sverige som flykting från det forna Jugoslavien åkte han tillbaka till sin etniskt rensade hemby. Som forskare i sociologi ville han försöka göra en värderingsfri studie och intervjua överlevande om förlåtelse, försoning och offerskap. En avhandling och tio år senare publicerar han nu de vetenskapliga artiklarna.
– Tidigare var det svårt för mig att sätta ord på det som hänt, men tack vare forskningen hittade jag den analytiska begreppsapparat som jag behövde för att kunna berätta om det som hänt under kriget och efteråt
Den dåliga nyheten om malignt melanom är att sjukdomen ökar snabbare än de flesta andra cancersjukdomar. Den goda nyheten är att den är lätt att bota, om den bara upptäcks i tid. En forskargrupp i Lund har därför startat ett projekt som förhoppningsvis ska göra det enklare att ställa rätt diagnos på en misstänkt hudprick.
