Malin Parmar är stamcellsforskaren som på ERC:s initiativ har gjort serier om sin forskning. Det blev roligare och bättre än vad hon kunnat föreställa sig. Men från forskarvärlden har hon fått blandade reaktioner på att hon prioriterar ett serieprojekt.

Mats Bigert och Lars Bergström är konstnärerna som inspireras av vetenskapen. Särskilt av meteorologin. Deras verk är ofta klimatrelaterade och i utställningen ”Weather War” på Skissernas Museum visar de bland annat hur de med ett stort täcke har försökt skydda Kebnekaises sydtopp från att smälta.
– Snö och is är utrotningshotade väderfenomen, säger Mats Bigert.

Konsumenterna kräver allt billigare kläder samtidigt som fler blir medvetna och tänker om: second hand istället för ”fast fashion”. Klädföretagens hållbarhetsproblem handlar ofta om komplicerade leverantörskedjor – och konsumenternas krav. Men tillsammans kan konsumenter, före­tag och politiker ändra på mode­branschen, menar Johan Jansson och Jens Hultman, forskare i företagsekonomi.

Att flytta från Sydamerika, lära sig svenska och få sin läkarexamen godkänd i Sverige är en stor utmaning.
Mariana Reza Felix och Marcelo Petri har precis påbörjat en ny utbildning för läkare med utländsk legitimation och måste anpassa sina utländska kunskaper till den svenska sjukvården.
Men det gäller också att kunna tolka de oskrivna sociala reglerna och förstå vad de egentligen säger på den skånska bilbesiktningen.

Storpack danskt kött och pommes frites eller rådjur och egenplockade lingon? Den gröna nynordiska maten har blivit en av våra viktigaste identitetsmarkörer. Att äta som en foodie – ekologiskt, etiskt och nyskapande är ett sätt att få status.

Lina Herbertsson är forskare vid CEC, Centrum för miljö- och klimatforskning. LUM frågade henne hur viktigt det är att leva som man lär som miljöforskare.

Begreppet ”aggressiv sekularism” debatteras idag och det finns många olika synpunkter på vad det är och vad som är religionens plats i Sverige. Elisabet Gerle, professor i etik, har forskat runt sekularisering och reder här ut begreppen.

En maringeolog som fotograferar black metal-band och älskar att pyssla. Engelska Claire ­McKays intresse för skandinavisk kultur förde henne till Sverige och en doktorsexamen. Nu har hon bytt bana och fixar hellre än forskar. Och hon planerar inte att åka hem till England igen.

Tomas Deierborg är docent i neurovetenskap och forskar om inflammation i hjärnan och om hur fysisk aktivitet påverkar hjärnan. Här listar han varför träning är viktig för hjärnans funktioner.

Ett nytt behörighetsprov för personer över 24 år, samtidigt som färre kan tas in via högskole­provet. Det föreslår regeringen i propositionen ”Fler vägar till kunskap – en högskola för livslångt lärande”.
Prorektor Sylvia Schwaag Serger är positiv till att regeringen föreslår nya sätt att bedöma kompetens hos blivande studenter.

Hjördis Kristenson har forskat om vetenskapliga byggnader och skriver här om hur fyra års arbete med det nya universitetsmuseet i Kungshuset har varit förgäves i och med beslutet att flytta det planerade besöks­centrumet och museet till Universitetshuset.

Vi tänker mindre rationellt när vi har ”många bollar i luften” samtidigt. När hjärnan stressas av många, kanske motstridiga, intryck slår den ofta om till ett mer impulsivt beslutsfattande.
Hjördis Hardardottir, doktorand i beteendeekonomi vill ta reda på mer om hur vi tar beslut vid ”kognitiv overload”.

Här ett axplock av priser, utmärkelser och anslag under februari, mars och april 2018.

Du är nationalekonom som forskar om livsmedelsförsörjning vid Agrifood, ett centrum med regeringsuppdrag att göra analyser av livsmedels-, jordbruks- och fiskerinäringen. Under Hållbarhetsveckan tar Debatt i Lund upp detta under rubriken ”Mat, makt och miljö – går det äta klimatsmart?”