Utvecklingen av intelligenta robotar tillsammans med möjligheten att ändra i människors DNA, och kanske – att stöta på liv i rymden! Det är faktorer som gör det brådskande att tänka igenom hur vi ska definiera vad som är liv och anses som levande. En forskargrupp på Pufendorfinstitutet har nu tagit sig an denna stora uppgift.
– Om vi betraktar något som intelligent följer också ansvar och skyldigheter. Vem tar ansvar för om exempelvis en robot dödar eller skadar någon?

I Chichigalpa i Nicaragua beror nästan hälften av alla manliga dödsfall på den mystiska njursjukdomen. I El Salvador är den männens näst vanligaste dödsorsak. På Sri Lanka tros den ha orsakat omkring 25.000 dödsfall det senaste årtiondet. Arbete i hetta är en gemensam faktor, så problemet väntas öka i takt med den globala uppvärmningen.
Det handlar om den mystiska njursjukdomen CKDu, som engagerar ett forskarnätverk från hela världen. Med i detektivarbetet är arbets­medicinaren Kristina Jakobsson och andra LU-forskare.

Ett simuleringsprogram som visar var strålning tar vägen i kroppen på cancerpatienter har förfinats under mer än 30 år. Nu kombineras det med ett program som ska leda till att varje patient kan få individuellt anpassad strålning. Forskning inom medicinsk strålningsfysik bygger på uthållighet och lagarbete, och LU spelar i högsta ligan.

Barn som bor i växelvis boende beskriver flera konflikter mellan de vuxna i deras liv än barn uppvuxna i kärnfamiljer. De är också mer reflekterande och mer flexibla.
Det visar studier som gjorts av utvecklingspsykologen Elia Psouni. Hon ställer frågan om en större påfrestning också kan innebära ökad anpassningsförmåga för barnet? Och var går gränsen för hur mycket barn kan anpassa sig?
– Detta vet man mycket litet om idag och frågan är politiskt laddad att forska om.

Varför är Stringhyllan en klassiker men inte bokhyllan Billy? Och vad gör Lamino-fåtöljen till århundradets möbel medan Norrgavels Länstol inte ens kommer upp i klassikernivå?
– Jag trodde lite naivt att det var kvaliteten som avgjorde men det är många faktorer och många aktörer som skapar en klassiker. Inte minst media, säger Anna Wahlöö som skrivit en avhandling kring fenomenet svenska moderna möbelklassiker.

Peder Winstrup var en man med många järn i elden. Initiativtagare till Lunds universitet, biskop, renässansman, arkitekt, vetenskapsman, författare, maktspelare, papperstryckare, poet och mycket annat. Även långt efter sin död fortsätter han att fascinera som en unikt välbevarad mumie. Nu har hans liv blivit både utställning och bok.

Det är inte bara det att Lunds universitet har samlat på sig ett stort ekonomiskt överskott genom att inte använda fakultetsanslagen.
– Eftersom räntan är negativ så betalar vi dessutom för att vi inte använder pengarna, säger Lise Bröndum som har gjort en särskild utredning om myndighetskapitalet.

Den förflyttning av centrumbildningar till fakulteter som just nu pågår inom LU väcker oro och diskussion.
– Men när man väl vet vart man ska flytta infinner sig en lugnare och mer konstruktiv fas, menar Bo Ahrén, ordförande för universitetets särskilda verksamheter, USV. Men Merle Jacob, professor i forskningspolitik, menar att vägen till rätt fakultet är väl lång och osäker på LU.

Andra Juganaru kommer ifrån det hotade universitetet CEU i Ungern. Efter tre månader som gästdoktorand vid LU är hon inte säker på om hon har något universitet att återvända till.

Brobyggare. Kompis. Guide. Inspiratör. Så vill den ideella organisationen Campus Vänner uppfattas. Med omkring 60 medlemsföretag är Campus Vänner en betydande mötesplats och bro mellan universitetet och näringslivet i regionen.

I höst öppnar Kungshuset tillfälligt sina portar för allmänheten och bjuder in till en utställning inom ramen för 350-årsjubileet.
Det är Inter Arts Center vid Konstnärliga fakulteten och Skissernas Museum som tillsammans står bakom ”På tröskeln till kunskap”, som ska gestalta hur universitetets äldsta hus förhåller sig till världen utanför. Och tvärtom.

Det handlar mycket om internationell konkurrenskraft och samverkan när de nya styrelseledamöterna svarar på frågan om den viktigaste utmaningen för Lunds universitet. Men ”mitt i det hårda arbetet ska universitetet vara ett intellektuellt äventyr”, framhåller en av ledamöterna.

Antonio Cordero hoppades att gräsrotsfinansiering skulle hjälpa honom när han ville ägna sig åt sitt sidoprojekt om dossköldpaddan. Några pengar blev det aldrig men lärdomar om både marknadsföring och att nå ut med sin forskning.