Forskning, Humaniora

Bergman-jubileum samlar forskareliten

I år är det 100 år sedan Ingmar Bergman föddes. Firandet av den svenske regissören, dramatikern och författaren är omfattande och pågår hela året – från retrospektiv och bokutgivningar till dokumentärer och utställningar. På Språk-och litteraturcentrum hålls en stor Bergman-konferens i juni.

AUTUMN SONATA Cinematographer SVEN NYKVIST Date: 1978

– Som alla stora konstnärer är Bergman ständigt aktuell, säger Erik Hedling, professor i filmvetenskap vid Språk- och litteraturcentrum. 

– Det handlar om det mänskliga tillståndet, och det lyckas han i många av sina verk göra oerhört intressanta analyser av.

Men allt i hans produktion åldras inte med samma värdighet, anser Erik Hedling. 

– Bergman hade en faiblesse för svensk buskis som jag personligen inte klarar av. Sedan är ju kvinnosynen i de tidiga filmerna gravt otidsenlig. De innehåller grova schabloner och nedlåtande skildringar. Men de blir bättre under sextiotalet.

Foto på Erik Hedling

Erik Hedling arrangerar konferensen Ingmar Berman 100 years i juni.

Forskare har länge intresserat sig för Ingmar Bergman och hans digra produktion inom såväl film som teater. Den 13–17 juni arrangerar Erik Hedling ”Ingmar Bergman 100 Years”, en vetenskaplig konferens om jubilaren. Konferensen är den enda i sitt slag under det pågående Bergmanåret, och ett flertal av världens främsta Bergmanforskare kommer likt Isak Borg i Smultronstället att färdas till Lund mot slutet av terminen.

Forskningen kring Bergman har delvis ändrat karaktär de senaste åren från att tidigare ha haft ett stort fokus på teologiska och filosofiska frågor. Sedan regissörens eget arkiv öppnades för forskare 2005 har nya fält öppnats.

– Dels har det publicerats flera böcker om Bergman och det skrivna ordet, dels har forskare som är intresserade av Bergman i relation till filmhistorien och den samhälleliga kontexten kunnat ta hjälp av arkivet.

Arkivet har även öppnats för andra forskare än film- och teatervetare, framför allt litteraturvetare.

– Bergmanforskningen idag är mer diversifierad än tidigare, och vi är flera som försöker placera in honom i ett svenskt kulturklimat, en svensk kulturhistoria, säger Erik Hedling.

Trots allt som skrivits om Bergman under åren finns det fortfarande outforskade aspekter av hans konstnärskap.

– Ta till exempel detta att det i år även är jubileumsår för 1968, men jag har inte sett nästan någonting skrivet om Bergman i den kontexten, trots att det är en väldigt av-görande period för honom ur flera olika aspekter. Bara det är ett avhandlingsämne – Bergman och vänstern! Själv är han mångtydig, det går inte klistra en etikett på honom utan vidare – han är både reaktionär och radikal, säger Erik Hedling. 

Ingmar Bergmans betydelse för det svenska kulturlivet under en stor del av 1900-talet är odiskutabel, även om hans dominans kan upplevas på olika sätt. För vissa är han sinnebilden av auteuren, regissören som också skriver sina egna filmer och vars personliga vision står i centrum för produktionen. För andra är han en kvävande koloss, stöttad av en kultur som dyrkar manliga genier, och vars vålnad det svenska kulturlivet fortfarande brottas med. “Vår andes dalahäst mot världen”, som Bo Widerberg en gång uttryckte det.

– Självklart har Bergman haft en delvis förödande inverkan på svensk filmproduktion, säger Erik Hedling. 

– På sextiotalet blir han idealet som alla ska förhålla sig till, hans sätt att göra film blir det officiella, statligt understödda konstnärliga idealet i Sverige. Och det slutar inte väl, för det finns ju ingen annan Bergman.

Martin Degrell

Ingmar Bergman 100 Years 

Konferensen Ingmar Bergman 100 Years äger rum på Språk- och litteraturcentrum 13-17 juni. Föreläsningarna är öppna för allmänheten. Medverkande forskare är bland andra Maaret Koskinen, Peter Cowie, Thomas Elsaesser och Linda Haverty-Rugg.