Samhällsvetenskap, Samverkan, Teologi, Utbildning

Blivande kyrkoherdar lär mer om ledarskap

Hur gör man som kyrkoherde om diakonen på eget bevåg öppnar kyrkan för flyktingar? Eller om en karismatisk ungdomsledare kommer för nära en konfirmand?
Det är exempel på frågor som kommer upp på kursen ”Kyrkligt ledarskap” som Lunds universitet anordnar tillsammans med Svenska kyrkans utbildningsinstitut.

Psykologilektor Magnus Lindén leder diskussionen om feedback-kultur inom kursdeltagarnas församlingar.

Det är måndag eftermiddag i mitten av maj, himlen är klarblå och solen lyser generöst över kursdeltagarna som samlats till sitt andra av fyra internat på Åkersberga stiftsgård i Höör. LUM får en pratstund med Carina Brinck och Jörgen Sundeborn, två erfarna präster från Landskrona och Kisa – som nu vill meritera sig för att kunna söka tjänster som kyrkoherdar.

– Förväntningarna är skyhöga eftersom det första internatet var så bra, säger Jörgen Sundeborn, som tror att man oavsett tjänst i församlingen har nytta och glädje av kursen.

Carina Brinck och Jörgen Sundeborn vill meritera sig för att kunna söka tjänster som kyrkoherdar.

Carina Brinck som börjar nytt jobb i Lund i höst är dock helt klar över att hon gärna vill bli kyrkoherde så småningom.

– Jag vill vara med och påverka och sätta riktlinjer. Och jag känner mig uppmuntrad här av att ledarskapet handlar om andra kvalifikationer än att kunna lagar och regler, säger hon. 

Just idag handlar det bland annat om den feedback-kultur som saknas i de flesta församlingar som de 25 kursdeltagarna representerar. Det är Magnus Lindén, universitetslektor vid Institutionen för psykologi, som står framme vid tavlan och leder diskussionen. Inläggen från deltagarna är många: ”Man vill ju inte göra någon ledsen”. ”Vi saknar en verktygslåda för hur man ska göra”. ”Som präst jobbar vi som individer – feedback blir ett hot mot mig som person.”

– Det är viktigt att feedbacken i en organisation är strukturerad och inte bara något som görs informellt mellan arbetskollegor, säger Magnus Lindén.

Och till nästa internat i september ger han kursdeltagarna ett självinsiktsträningstest som ska visa deras brister. Samtidigt får de ett annat test som tar fram deras fem toppstyrkor – att balansera svagheterna med…

– Vi går alltså från mörker till ljus i september, säger han lite skämtsamt och uppmanar sina studenter att inte ta testerna på alltför blodigt allvar.

Johanna Gustafsson Lundberg, docent i tros- och livsåskådningsvetenskap.

Det finns stora och många utmaningar med just det kyrkliga ledarskapet är han och hans lärarkollega Johanna Gustafsson Lundberg, docent i tros- och livsåskådningsvetenskap, överens om. 

– Å ena sidan ska kyrkoherden leda medarbetarna i sin församling som en myndighetschef leder sin myndighet eller en företagschef sitt företag. Å andra sidan handlar det om ansvar och ledarskap för en grupp människor som är involverade i kyrkans arbete ideellt. Dessutom innebär kyrkoherderollen att förhålla sig till både kyrkoråd som ibland styr utifrån politiskt satta mål – och inte minst till det så kallade andliga ledarskapet, att med utgångspunkt i kristen tro leda församlingsarbetet.

Någon som har gedigen erfarenhet av dessa utmaningar är Maggie Signäs som jobbat som kyrkoherde och varit arbetsledare i trettio år. Hon är lärare i pastoral-teologi, kursansvarig för denna utbildning i Sverige och undervisar de framtida kyrkoherdarna tillsammans med Magnus Lindén och Johanna Gustafsson Lundberg.

Johanna Gustafsson Lundberg, docent i tros- och livsåskådningsvetenskap.

– Vi samarbetar i en trepartskoalition där kunskap ges på olika sätt – både genom erfarenhet, empiri och teori i olika former, förklarar Maggie Signäs.

Maggie Signäs är lärare i pastoral­teologi och kursansvarig för kursen ”Kyrkligt ledarskap”.

Hon är nöjd med samarbetet mellan Svenska kyrkan och numera bara Lunds universitet. Den kyrkliga ledarskapskursen som motsvarar 15 högskolepoäng har getts i tio år och från början med dåvarande Malmö högskola som huvudansvarig. Johanna Gustafsson Lundberg har varit med som lärare under många år och tycker att den nya ordningen sparar en hel del samordningsarbete. Det är LU:s enhet för uppdragsutbildning, LUCE, som administrerar kursen.

Text: Maria Lindh

Foto: Kennet Ruona

FAKTA: Kursen ”Kyrkligt ledarskap”

Det är en uppdragsutbildning motsvarande 15 högskolepoäng fördelade på fyra internat som Svenska kyrkan leder tillsammans med Lunds respektive Uppsala universitet. Lunds universitet ger kursen för landets södra stift, Lund, Växjö, Göteborg samt Linköping, och Uppsala universitet för de resterande nio stiften i landet. Maggie Signäs är kursansvarig såväl i Lund som i Uppsala. 

Stiften utser kursdeltagarna och behörighetskravet är en teologie kandidatexamen plus det avslutande året vid Svenska kyrkans utbildningsinstitut samt cirka tre års aktiv prästtjänst. Kursen krävs för att söka sig vidare till kyrkoherdetjänster och kursdeltagarna examineras inom områden som rör både ledarskapsteori och teologi.