”Lejoninnan från Lund”, de ”bruna anatomerna” och ett av den tidiga diabetesbehandlingens främsta namn – det är några personer som sticker ut i Medicinska fakultetens historia. Denna följer i mycket samma utveckling som vid andra jämnåriga universitet, men närheten till kontinenten har gett Lund en del speciella drag.

Emily Boyd är föreståndare vid LUCSUS, och deltar under veten­skapsveckan Framtidens universitet i ett arrangemang för studenter och anställda om ett hållbart Lunds universitet.

Peder Winstrup var en man med många järn i elden. Initiativtagare till Lunds universitet, biskop, renässansman, arkitekt, vetenskapsman, författare, maktspelare, papperstryckare, poet och mycket annat. Även långt efter sin död fortsätter han att fascinera som en unikt välbevarad mumie. Nu har hans liv blivit både utställning och bok.

I höst öppnar Kungshuset tillfälligt sina portar för allmänheten och bjuder in till en utställning inom ramen för 350-årsjubileet.
Det är Inter Arts Center vid Konstnärliga fakulteten och Skissernas Museum som tillsammans står bakom ”På tröskeln till kunskap”, som ska gestalta hur universitetets äldsta hus förhåller sig till världen utanför. Och tvärtom.

Som tvärvetenskaplig filosof har Peter Gärdenfors en förebild i Samuel Pufendorf, som trots sina 350 år på nacken fortfarande står sig som den internationellt mest namnkunnige filosofiprofessorn. Som seniorprofessor i kognitionsvetenskap fortsätter Peter Gärdenfors sin tvärvetenskapliga gärning och har inom ramen för universitetsjubileet presenterat sina tankar om tänkandet i Helsingborg och pratat om robotar hos Kungliga fysiografiska sällskapet i Lund.

Hur påverkar den digitala tekniken vårt arbetsliv? Kan information som samlas in för att mäta våra prestationer leda till gammeldags detaljstyrning? Borde högskolevärlden ta efter sjukvården när det gäller gränsen mellan arbete och fritid? Detta är några av frågorna som undersöks i forskningstemat Digiworks på Pufendorfinstitutet. Företagsekonomen Stephan Schaefer och etnologen Kristofer Hansson är två av forskarna som möts i temat.

Några veckor efter terrorattacken på Drottninggatan i Stockholm varnar forskare för att beskriva verkligheten som en svartvit kamp mellan ont och gott. Om man vill skydda samhället mot extremism är det viktigt att förstå hur och varför den uppstår. Radikalisering och våldsdyrkan finns också bland vissa grupper som slåss mot IS.
– Att slåss mot IS kan vara en ”godhetens täckmantel” för att utöva våld för våldets egen skull, visar amerikanska statsvetaren Nicole Grove som besöker Lund under vetenskapsveckan Det digitala samhället.

Frivilliga från USA och andra västländer har de senaste åren anslutit sig inte bara till terrorgruppen IS, utan också till militära styrkor som kämpar mot IS.
– De säger att de slåss för det goda men för många är målet inte främst att besegra IS, utan att själva ostraffat få utöva våld, säger statsvetaren Nicole Grove. Det handlar om ”våldsentreprenörer” som oberoende av staten kan finansiera sin privata krigföring med hjälp av sociala medier.

Radikaliserade ungdomar som återvänder från terrorgruppen IS är ett hot mot säkerheten, men hotet ska inte överdrivas, det handlar om väldigt få individer, menar sociologen Chares Demetriou, expert på politisk radikalisering.

Vi äter för mycket djur för att klimatet ska klara av det. Det behövs ett proteinskifte. Det menar forskaren Karolina Östbring som medverkar på Hållbarhetsveckan. Hennes vision är att skapa en plattform för forskning om vegetabiliska proteiner på LU.