Lunds och ­Malmö universitet leder tillsammans en ny forskarskola för socialarbetare. Trettio doktorander ska antas som ska forska på halvtid samtidigt som de fortsätter jobba inom socialtjänsten

Att öppet visa sina åsikter i sociala medier är svårt – det tycker till och med unga som är politiskt aktiva. Det visar en studie där 110 ton­åringar och unga vuxna intervjuats.
– Det är ett demokratiskt problem att samtalet i sociala medier upplevs som så hårt och avskräckande, säger statsvetaren Malena Rosén Sundström.

Det är bara månader kvar till valet och det parlamentariska läget spås bli svårt när den partipolitiska kartan ritas om. Även efter förra valet varnades det för politiskt kaos men den svenska demokratin fungerar trots allt väl, konstaterar forskningen. Det finns dock orosmoln:

Hur gör man som kyrkoherde om diakonen på eget bevåg öppnar kyrkan för flyktingar? Eller om en karismatisk ungdomsledare kommer för nära en konfirmand?
Det är exempel på frågor som kommer upp på kursen ”Kyrkligt ledarskap” som Lunds universitet anordnar tillsammans med Svenska kyrkans utbildningsinstitut.

Många omorganisationer fungerar inte och ger inte de resultat som önskats. Men när Malin Espersson i sin avhandling följde Kronofogde­myndighetens omorganisation fann hon i slut­änden en bättre arbetsmiljö, högre effektivitet och större opartiskhet i myndighets­utövningen.

Sverigedemokraternas vågmästarroll i riksdagen har inte lett till kaos och ineffektivitet, vilket många förutspådde efter förra valet. Tvärtom har partierna anpassat sig och beslut fattas genom nya koalitioner och blocköverskridande samarbeten. Samtidigt finns andra orosmoln, enligt statsvetaren Johannes Lindvall.

I år fyller svensk demokrati hundra år och rättvisa val ses som en självklarhet. Men hur utvecklades vår demokrati och hur blev vi av med valfusket?
Statsvetaren Jan Teorell har undersökt svenskt valfusk och dess bakomliggande orsaker – från 1719 till början av 1900-talet. Slutsats: byråkrater och politiska partier har störst möjligheter att påverka fusket.

Vi tänker mindre rationellt när vi har ”många bollar i luften” samtidigt. När hjärnan stressas av många, kanske motstridiga, intryck slår den ofta om till ett mer impulsivt beslutsfattande.
Hjördis Hardardottir, doktorand i beteendeekonomi vill ta reda på mer om hur vi tar beslut vid ”kognitiv overload”.

En professur i fonetik, en ny forskningsmiljö inom juridik och en förstärkning av psykoterapin inom psykolog­­programmet. Det är resultatet av 20 miljoner kronor i extra bidrag utöver Crafoordska stiftelsens ordinarie anslagsutdelning.
– Det känns särskilt roligt att få ge till just dessa fakulteter som inte brukar ta emot så mycket av oss, säger stiftelsens ordförande Ebba Fischer.

Allt fler samhällsfunktioner påverkas av digitaliseringen och den snabba teknikutvecklingen. Vid Samhällsvetenskapliga fakulteten startar man nu därför en tanke­smedja med fokus på teknik. Sociologen Carola Aili är en av initiativtagarna.