Forskning, Humaniora

Centrum vill bli världsledande inom skandinaviska studier

Tungsinthet, orörd vild natur, och samhällskritik är ord som dyker upp när människor i andra länder beskriver nordisk litteratur. Centre for Scandinavian Studies Copenhagen-Lund (CSS) siktar på att bli störst i världen inom området skandinaviska studier. Nu försöker de skapa en hub som binder samman de 250 institutioner i världen som studerar nordiska språk, och Skandinaviens litteratur och kultur.

Skandinavisk litteratur har varit och är populär i många delar av världen, säger litteratur­- professor Rikard Schönström. Selma Lagerlöf, Stig Dagerman och Henik Ibsen är hyllade författare utomlands.

– En av de svenska böcker som har fått störst spridning i världen är faktiskt Selma Lagerlöfs bok om Nils Holgerssons resa genom Sveriges landskap på gåsen Akkas rygg, säger Rikard Schönström, professor i litteraturvetenskap och en av grundarna av CSS. Han hänvisar till en undersökning som franska tidningen Le Monde gjort.

Skandinavisk litteratur har varit och är alltjämt populär i många delar av världen – till exempel H.C. Anderssons sagor, Selma Lagerlöfs Nils Holgersson, Strindbergs dramatik, Astrid Lindgrens och Tove Janssons barnböcker. Idag ser vi även hur Nordic noir och det svenska deckarundret fascinerar internationellt.

I juni höll Centre for Scandinavian Studies konferensen ”Rethinking Scandinavia” i Lund. Dit kom 150 skandinavister från hela världen för att bidra med sin forskning om skandinaviska språk och skandinavisk litteratur.

– Vi är beroende av kontakter utifrån. Detta ger ett globalt perspektiv och ny kunskap om litteraturens betydelse i världen. De skandinaviska institutionerna ute i världen vet vissa saker bättre än vi, menar Rikard Schönström.

I Kina har den nordiska litteraturen bidragit med nya samhällsidéer och spelade stor roll för moderniseringen av landet. Lu Xun, Kinas mest inflytelserika författare under 1900-talet, var väldigt förtjust i Ibsen och Strindberg och brukade resa runt och föreläsa om Henrik Ibsens ”Ett dockhem”, vilket fick stor betydelse för kvinnans frigörelse i Kina. ”Feminism” på kinesiska heter till och med ”Noraism”, efter Nora i ”Ett dockhem”.

– Nordisk litteratur har nog aldrig varit så stor som under det moderna genombrottet i slutet på 1800-talet. Ibsens och Strindbergs moderna dramatik innehöll en samhällskritik som var före sin samtid, säger Rikard Schönström.

Men nordisk litteratur har också omhuldats av nazister. Selma Lagerlöf var populär i 30-talets Nazityskland och fick massor av beundrarbrev för sin hembygdsromantik som uppfattades bygga på en ren muntlig uråldrig berättartradition. Vidare var Göbbels absoluta favoritförfattare Knut Hamsun, som ju var nazist själv.

– Knut Hamsuns bok ”Markens gröde” trycktes upp i en liten fickvariant som soldaterna kunde ha med sig ut i fält, berättar Rikard Schönström.

Man kan ibland inte förklara varför vissa svenska böcker blir stora i ett annat land.

– Förvånande är kanske att Stig Dagerman är så populär i Frankrike, men i det fallet är det troligen en fråga om att översättarna har varit personligt engagerade i författarskapet och lyckats överföra den svenska texten till god franska. Stig Dagerman räknas in bland de stora existentialisterna som Jean-Paul Sartre och Albert Camus, säger Rikard Schönström.

Runt om i världen ser man att människor håller på att bygga murar mot varandra, till exempel gick Donald Trump på val med löften om att bygga en mur mot Mexiko, Ungern byggde en mur mot migranter, Brexit innebär också att Storbritannien på sätt och vis väljer att isolera sig från EU.

– Typiskt för det nordiska samhället är att vi är rätt flexibla och rörliga. Nordbor kan många språk och har lätt för att förflytta sig över gränser, säger Rikard Schönström. I en tid när det byggs murar ser vi vikten av att sprida tanken på litteratur som brobyggare, säger Rikard Schönström.

Ett exempel på det är den framgångs-rika dansk-svenska TV-produktionen ”Bron”. Här förbinder man två länder, med sina olikheter och likheter, och de lyckas samarbeta trots svårigheter.

För att själva kunna bygga broar har CSS sedan starten 2010 byggt upp en digital plattform som ska fungera både som en mötesplats för forskare världen över och en plats med ambitionen att samla all världens kunskap i ämnet. På den finns även ett digitalt kulturmagasin, kallat Rethinking Scandinavia, som ska komma ut fyra gånger om året och förmedla artiklar, bilder och filmer om nordisk kultur till en internationell publik.

– CSS vill vara en bro till de andra 250 institutionerna i världen som forskar och utbildar i skandinaviska studier, säger Rikard Schönström.

Text: Gisela Lindberg

Foto: Kennet Ruona