Ekonomi, Humaniora, Samhällsvetenskap, Teknik

Sverige – föredöme eller skräckexempel?

LUM riktar sökarljuset mot Sverige och låter tio forskare ge sin syn på dagens Sverige och vart vi är på väg.

Blir världen bättre 1? BRED

Blir världen bättre? Den frågan ställer sig forskare när 350-årsjubileets första vetenskapsvecka går av stapeln 6-12 mars. Debatt i Lunds panellister inleder veckan genom att vrida och vända på frågan och därefter följer fem dagar med diskussioner och föreläsningar om levnadsstandard, mänskliga rättigheter, krig, terrorism, klimat m.m. ILLUSTRATION: Catrin Jakobsson

Svensk välfärd är i världsklass och ingenstans månar man som här om att pappor ska kunna vara hemma med sina barn när de är små. Samtidigt utmanas den gamla Sverigebilden: inkomstskillnaderna ökar snabbt, gränserna har stängts och i riksdagen sitter ett invandringsfientligt parti som växer.

Hur ser prognosen för framtiden ut? Går vi mot samförstånd eller splittring? Blir Sverige bättre?

Vår egen och omvärldens Sverigebild har blivit mer polariserad. Här hemma hörs uttalanden som ”Det var bättre förr” och ”Landet håller på att slitas isär” från både vänster- och högerkanten, medan andra med förtröstan pekar på den stadigt stigande levnadsnivån. Internationellt lyfter den amerikanske politikern Bernie Sanders fram Sverige som ett föredöme, medan Ungerns och Polens ledare målar ut Sverige som ett mångkulturellt skräckexempel med ”no go zones” och ökad sexualbrottslighet.

Håkan Johansson, professor i socialt arbete

Håkan Johansson, professor i socialt arbete. Foto: Kennet Ruona

Ser man till internationella mätningar är Sverige ett modelland och hamnar generellt högt, säger Håkan Johansson, professor i socialt arbete. Sverige ligger väl till med hög sysselsättning, få fattiga och långtidsarbetslösa och tillhör också de bästa i ”demokratiklassen” med låg korruption och starkt förtroende för samhällets institutioner.

–På två punkter spricker dock idealbilden. Den ekonomiska ojämlikheten växer. Fattigdomsnivåerna är visserligen lägre än i de flesta andra EU-länder, men inkomst­klyftorna ökar bland de snabbaste i OECD. Och vi är dåliga på integration. Det tar lång tid för flyktingar att komma i arbete och inlemmas i samhället, säger Håkan Johansson.

Sverige är fortfarande ett av världens mest jämlika länder, men det finns ett växande glapp mellan insiders – de som har arbete och är inne i välfärdssystemet – och outsiders. De rikaste har blivit extremt rika – en procent äger 40 procent av den totala förmögenheten. De fattigaste som aldrig får några fasta jobb – och många av dem är invandrare – har halkat efter och risken är att de fastnar i den här gruppen; efter fem år är fortfarande fyra av tio av dem kvar.

Den politiska diskussionen i Sverige har också förändrats, menar Håkan Johansson.

– Det handlar i dag allt mindre om vänster och höger, och istället allt mer om ”vi och dom” och vem som har rätt till vad.

Medarbetare vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet

Kerstin Enflo, ekonomhistoriker. FOTO: Apelöga

Så var det inte när den ”Den svenska modellen” utvecklades efter andra världskriget. Välfärden byggdes efter principen ”alla ska med”, oavsett klass och var i landet man bodde, berättar ekonomhistorikern Kerstin Enflo, som kartlagt regionala klyftor.

– 1980 var jämlikheten som störst – då var Sverige unikt, när man ser till inkomstskillnader både geografiskt och klassmässigt, säger hon.

Den som tillhörde den ekonomiska eliten tjänade då nio gånger mer än en industriarbetare. Efter 1980 har välståndet ökat snabbast i storstäderna, framför allt Stockholm, och lett till växande ekonomiska skillnader främst mellan klasser men också mellan stad och land. 2016 tjänade den genomsnittlige vd:n lika mycket som 54 industriarbetare enligt LO:s statistik.

Trots ökande ojämlikhet har välfärdsstaten haft fortsatt hög legitimitet i alla inkomstgrupper, mycket för att välfärden inte handlat om Robin Hood-politik, utan mer om att omfördela resurser över tid till en och samma individ, säger Enflo.

– Men legitimiteten minskar när samhällen på landsbygden förlorar skola, sjukvård och polis. Det här är dessutom en utveckling som pågått länge men inte riktigt tagits på allvar av de tongivande skikten i storstäderna: av politiker, journalister och även av oss forskare. I en bygd utan service och arbetstillfällen kan man vara skeptisk till invandring utan att vara rasist, menar hon.

Diana Mulinari

Diana Mulinari, professor i genusvetenskap. FOTO: Gunnar Menander

Sociologen och professorn i genusvetenskap Diana Mulinari menar också att folkligt missnöje i hög grad beror på att välfärden fungerar sämre. Sverige var unikt på så sätt att medelklassen utan större knot betalade skatt, för att man hade glädje av bra sjukvård, bra skolor etc. I dag finns inte samma acceptans.

Den viktigaste orsaken till dagens problem i välfärden är nyliberalismens genomslag, menar hon. När Sverige sveptes med i privatiserings- och avregleringsvågen i slutet av 1900-talet försvann tusentals jobb inom den offentliga sektorn, inte minst sjukvården. Det ser man effekterna av idag.

– Inget land har i samma omfattning som Sverige tillämpat den nyliberala styrningsmodellen New Public Management (NPM) inom offentlig sektor, och mycket tyder på att rationaliseringarna inom sjukvården gått för långt, säger Diana Mulinari.

Men den ”svenska modellen” som skulle kunnat hantera problemen finns inte längre, fortsätter hon; det historiska kontraktet mellan fack och arbetsgivare är nedmonterat. Facket har försvagats och arbetsvillkoren blivit sämre.

Grupper ställs mot varandra i debatten och missnöjet har kunnat exploateras av högerpopulister som lägger skulden på invandringen.

– Sverigedemokraternas framgångar är oroande, men den stora utmaningen är krisen i välfärden, säger Diana Mulinari.

Svenskar känner sig mer otrygga idag jämfört med för ett år sedan och nästan en tredjedel av kvinnorna är rädda för att gå ut i sitt bostadsområde på kvällen, visar en rapport från Brottsförebyggande rådet, BRÅ. Totalt minskar de flesta typer av brott och den generella säkerheten i samhället ökar, enligt rapporten. Det pågår en dragkamp om hur statistiken ska tolkas. Finns det skäl till oro? Och hur oroliga är svenskarna?

MalinÅkerström

Malin Åkerström, professor i sociologi. FOTO: Mikael Risedal

 

Malin Åkerström, professor i ­sociologi med inriktning mot kriminalvetenskap menar att undersökningar som frågar efter människors upplevda trygghet är problematiska.

– Som man frågar får man svar. Och om man undrar om någon är rädd för att gå ut i sitt bostadsområde kan svaret mycket väl bli ja. Men när danska forskare undersökte människors otrygghet genom att kartlägga samtalsämnen så fann de inga spår av den här otryggheten, säger hon.

En uppiskad mediebild kan spela roll för den upplevda rädslan, menar hon. Andra rapporter visar att svenska ungdomar överlag följer en europeisk trend och är mer skötsamma än sitt rykte.

– Visst finns problemområden och ungdomar som ägnar sig åt trakasserier och gängvåld, men ungdomsgenerationen i Sverige som helhet dricker mindre och är inblandad i färre brott än förr, säger Malin Åkerström.

Svenska pappor har fått mer tid med sina små barn – något som väckt internationell uppmärksamhet inte minst genom Johan Bävmans bilder i serien Swedish Dads. Svenskar har rätt att vara barnlediga sammanlagt upp till 480 dagar, varav nittio dagar måste tas ut av endera föräldern. FOTO : Johan Bävman, från hans kända fotoserie "Swedish dads"

Svenska pappor har fått mer tid med sina små barn – något som väckt internationell uppmärksamhet inte minst genom Johan Bävmans bilder i serien Swedish Dads. Svenskar har rätt att vara barnlediga sammanlagt upp till 480 dagar, varav nittio dagar måste tas ut av endera föräldern. FOTO : Johan Bävman,

Flyktinginvandringen tar stor plats i debatten och Sverigedemokraterna får uppåt  20 procent av väljarstödet i opinionsmätningarna. Många svenskar oroar sig över invandringen, visade SOM-institutet för ett par år sedan. Ännu fler oroar sig över främlingsfientligheten enligt samma undersökning.

Vilka väljargrupper är det som Sverige­demokraterna attraherar? Det finns en teori att SD:s väljare är globaliseringens förlorare, men det stämmer inte, säger professorn i statsvetenskap Anders Sannerstedt, som analyserat väljarkåren.

– Sverigedemokraterna är ett arbetarklassparti med en övervikt av män och äldre. SD-väljarna har jobb och är inte mer rädda än andra att förlora det. De är nöjda med livet, har intressen och ingår i sociala sammanhang, säger han.

Den nazistiska stämpeln börjar tvättas bort och partiet trycker mer på välfärdsfrågor, fast det väsentliga för väljarna är invandringspolitiken; de vill ha tillbaka ett Sverige utan utomeuropeisk invandring.

– Misstron mot invandring är generellt större bland äldre. En paradox i sammanhanget är att svenskarnas motstånd till invandring sakta krymper, men att SD ändå växer, säger Anders Sannerstedt.

Andreas Bergh,

Andreas Bergh, välfärdsforskare och nationalekonom. FOTO: Evelina Lindén

Andreas Bergh, nationalekonom och välfärdsforskare, vänder sig mot den polariserade bilden av Sverige. Det finns anledning att vara hoppfull inför framtiden, menar Bergh. Världen och även Sverige har blivit bättre och den kapitalistiska välfärdsstaten levererar.

– Färre spädbarn dör, vi lever längre, valfriheten och välståndet ökar.

Men det finns ett par stora utmaningar, menar Andreas Bergh. Den första gäller de institutioner som upprätthåller lag och ordning: domstolar och polis. De är under press i dag och behöver anpassas till nya villkor som följer med globaliseringen så att de kan leverera. Om myndigheterna inte lever upp till förväntningarna, skadas tilliten i samhället.

EU-migranter i lägret vid Sorgenfri i Malmö Foto: Drago Prvulovic /TT / Kod 70040

MALMÖ 2015-11-03. EU-migranter i lägret på Industrigatan, väntar på att bli avvisade. Tidigt på tisdagsmorgonen inledde polisen en insats för att tömma lägret. Foto: Drago Prvulovic /TT

– Ett konkret exempel är när romska tiggare – EU-migranter från Östeuropa – slog läger på en privat tomt i Malmö. Enligt social­tjänstlagen borde de sociala myndigheterna ingripa mot nödläget, men vad betyder det i ett läge som detta? Jag tycker att man borde kunnat enas om att förse migranterna med toaletter och friskt vatten. Detta skedde inte och de sanitära förhållandena blev ohållbara. Samtidigt agerade inte polisen på markägarens krav att avhysa romerna. Saker och ting fick flyta – man grep inte in förrän det gått mycket långt.

Det öppna samhället och arbetskraftens fria rörlighet har varit bra för Sverige, fortsätter Bergh. Det finns också utrymme för en generös flyktingpolitik, anser han, men ansvaret för bostad och försörjning bör tidigt överlåtas på flyktingarna själva.

Den andra stora utmaningen, enligt Bergh, gäller jobben. Sverige kan hamna i en djup kris, om stora kostnader för flyktingmottagandet och bristande ­integration sammanfaller med en finanskris. Och det finns oroande tecken på att landet står inför en finanskris.

– Det behövs fler enkla jobb, eftersom många flyktingar är lågutbildade och jobb är bästa sättet att integrera människor. Klarar vi inte integrationen, och krisen kommer, så kan situationen bli betydligt värre än den vi upplevde under 1990-talet, säger han.

Roland Paulsen, sociolog och känd för sin kritik av ”arbetssamhället”, håller med om att världen och

Roland Paulsen

Roland Paulsen argumenterar för att omfördela rikedomen istället för att fokusera på kostnader. FOTO: Apelöga

även Sverige blivit bättre och mer välmående på många vis, men han är också kritisk till att samhället blivit mer ojämlikt.

– Klyftan växer mellan hur det är och hur bra det skulle kunna vara. BNP per capita har fördubblats sedan 1970-talet. Vård, skola och omsorg skulle ha kunnat få dubbelt så mycket resurser om rikedomen fördelats rättvist. Men det är inte dit rikedomen gått.

Detta är en blind fläck i debatten, menar han, och på samma sätt finns en fixering vid kostnader.

– Varför talar vi inte om rikedom istället och var den hamnar? Och varför jämför vi inte kostnader för flyktingmottagningen, med exempelvis rut- och rotavdragen, ränteavdragen eller förra regeringens samlade jobbskatteavdrag?

Forskningen har en skyldighet att förklara de ekonomiska storheterna och ge politikerna verktyg. Inte minst nationalekonomerna har skuld i att politiken kapitulerat för den ekonomiska makten, menar Paulsen.

– Politikerna uppträder som förvaltare, saknar visioner och vågar inte göra något radikalt, trots stolta svenska traditioner på området.

Globaliseringen är inte bara repressiv utan bidrar också till att goda idéer sprids, fortsätter han. Nyss spreds nyheten över världen att Sverige infört sextimmars arbetsdag – men den var dessvärre falsk. Ett tidsbegränsat försök på ett äldreboende hade förvandlats till en lag som omfattade hela Sverige. Av en fjäder hade gjorts en höna – med hjälp av varumärket ”den svenska modellen”.

Det är som om det fanns en längtan efter att Sverige skulle ta första steget och visa vägen framåt, precis som man gjort förr, men Sverige går inte längre i bräschen för social­politiska experiment, menar Roland Paulsen. Åttatimmars arbetsdag gäller och har gjort så i snart hundra år. Experimenten pågår i dag på andra håll, t.ex. i Finland, Nederländerna och Kanada där man testar basinkomst.

– Men det finns en kraft i den svenska modellen och Sverige kan kontra och bli ett föregångsland igen genom att till exempel införa sextimmarsdag och istället för ”enkla” låtsasjobb skapa riktiga jobb i den offentliga sektorn, inte minst inom vården, säger Roland Paulsen.

Sverige har utmaningar att hantera, menar lundaforskarna, men de flesta är försiktigt optimistiska inför framtiden, för det finns mycket positivt att lyfta fram när bilden av Sverige tecknas.

Jämställdhetsarbetet har varit framgångsrikt, understryker Diana Mulinari.

– Det har hänt mycket på fyrtio år och i dag är både kvinnor och migranter del av det offentliga samtalet. Det blir svårt att skicka tillbaka kvinnorna till spisen.

MALMÖ. 10 sep 2015 Mat och dricka delas ut på Malmö Central till flyktingarna av volontärer. Foto: Ola Torkelsson / TT /

MALMÖ. 10 sep 2015. Mat och dricka delas ut på Malmö Central till flyktingarna av volontärer.
Foto: Ola Torkelsson / TT /

Hon ser också en ny humanism växa fram, inte minst i frivilligas arbete med flyktingar.

– Mobiliseringen under flyktingvågen hösten 2015 var fantastisk. På Malmö Centralstation såg vi tanter med pärlhalsband arbeta sida vid sida med svartklädda ungdomar och ta emot flyktingarna. Det finns en solid vardagssolidaritet som det sällan skrivs om.

Debatten är polariserad, men engagerad; det politiska intresset har inte varit så stort på många år, vilket Håkan Johansson ser som ett hoppfullt tecken. Och Jan Teorell, professor i statsvetenskap, menar att det är pessimister som vill dra växlar på utvecklingen i världen med Trump, Brexit etc:

– Inget säger att det blir detsamma i Sverige. Vi har en regering med det nära på svagaste stödet

Jan Teorell, professor i statsvetenskap

Jan Teorell, professor i statsvetenskap. FOTO: Kennet Ruona

under efterkrigstiden, men den får ändå saker gjorda; demokratin rullar på. Oavsett vad man tycker i sakfrågan så hanterades flyktingkrisen 2015, sammanfattar Jan Teorell.

Globaliseringsbacklashen följer ett historiskt mönster – perioder av frihandel och stor migration följs ofta av perioder av protektionism och nationalism, säger ekonomhistorikern Kerstin Enflo.

– Men det behöver inte innebära slutet för globaliseringen. Det viktiga är att särintressena balanseras och att alla inkluderas, även de som inte har lika mycket att vinna på globaliseringen som de unga eller som storstadsbefolkningen.

En amerikansk forskare, Peter Lindert, har visat att det inte är invandringen som är det stora hotet mot välfärdsstaten, utan den växande äldre befolkningen, fortsätter Enflo. Risken är att de äldre lägger sina röster på partier som gynnar dem, men välfärdsstaten måste vara framåtsyftande för att stå stark.

– Det är särskilt viktigt att investera i utbildning till barn som saknar utbildningstradition hemifrån. Detta har Sverige varit bra på tidigare, men senaste PISA-rapporten visar att vi tappar här, och det krävs insatser för att trenden ska vända upp igen, säger Kerstin Enflo.

Lars J. Nilsson, professor i miljö- och energisystem, menar att den svenska samhällsmodellen med

Lars J Nilsson, professor, Miljö- och energisystem

Lars J Nilsson, professor i Miljö- och energisystem FOTO: Kennet Ruona

samförstånd och tillit fortfarande lever, och han ser goda möjligheter för Sverige att bli ett föregångsland inom grön teknik.

– Vi har många progressiva företag och om vi går i bräschen för lägre klimatutsläpp och hållbara lösningar kan vi få en blomstrande utveckling. Sedan 1990 har vi minskat våra utsläpp med omkring 25 procent, och vad jag kan se har det skett utan att någon lidit av det.

Ur miljöperspektiv ser Lars J. Nilsson ett långsamt skifte mot allt större respekt inför miljöns och planetens gränser när det gäller samhällets utveckling t.ex. genom bred enighet om miljö- och klimatpolitiska mål.

– Det är en svensk modell där vi söker en positiv utveckling för välfärden och samhället i stort, men under givna miljömässiga förutsättningar. Det handlar inte längre om antingen ekonomisk tillväxt eller bättre miljö utan dessa går hand i hand, säger han.

Flera av de utmaningar som lundaforskarna nämner kräver politiska lösningar. Men när debatten handlar mer om ”vi och dom” och ”rätt och fel” i absoluta termer blir det svårare för demokratin att göra sitt jobb, säger Johannes Lindvall, professor i statsvetenskap.

Johannes Lindvall, professor i statsvetenskap

Johannes Lindvall, professor i statsvetenskap. FOTO: Kennet Ruona

– Den parlamentariska demokratin är bra på att hantera konflikter som handlar om olika gruppers ekonomiska särintressen, men den fungerar sämre när vi är oeniga om vad som är ”rätt väg” i absolut moralisk bemärkelse, Det betyder inte att politik inte handlar om moral – bara inte i sådana svart-vita termer som många nu vill ha det till.

Men hur ska politikerna i dagens polariserade klimat kunna kompromissa utan att hamna i svekdebatter och riskera sitt väljarstöd?

– Jag tror att vi har så många partier i Sverige nu att det har blivit nödvändigt med blocköverskridande överenskommelser och allianser. Den sortens blockpolitik som vi har haft under ett eller två decennier fungerar inte längre – det finns inte nog med underlag för att fatta obekväma politiska beslut, menar Johannes Lindvall.

Politikerna behöver också engagera väljarna och väcka framtidshopp. I dag är det högerpopulismen som exploaterar känslan av ensamhet i ett samhälle som gjort människor till kunder; den erbjuder en gemenskap, en vision av ett idealiserat ”förr”, säger Diana Mulinari som forskat om kvinnor som röstar på SD.

Roland Paulsen menar också att det inte räcker med ekonomisk logik för att förstå hur människor mår och varför fler sjukskrivs av psykiska skäl. I den underbemannade vården hinner de anställda knappt gå på toaletten, men i andra jobb är det vanligt med ”tomt arbete”, dvs. att syssla med annat än arbete på arbetstiden, visar Paulsens forskning. Många tycker inte att arbetsuppgifterna är meningsfulla.

Med tanke på produktivitetsökningarna och teknikutvecklingen borde vi kunna ifrågasätta lönearbetets centrala roll, anser han.

– En stor mängd jobb kommer att försvinna framöver, men politikerna ser detta som ett hot och vill till och med höja pensionsåldern för att säkra välfärden. Välfärden klarar vi ändå, om vinsterna fördelas mer rättvist, säger han.

Sverige är litet och exportberoende, inflätat i världsekonomin och en del av ”den globala aristokratin” med dess förmåner och försprång. Är det överhuvud taget meningsfullt att prata om Sverige – frikopplat från resten av världen, från flyktingströmmar, klimathot och säkerhetspolitiska spänningar, från Trump och Brexit? Egentligen inte, men lundaforskarna förmedlar ändå en Sverigebild som är ljusare än den som ofta syns i debatten.

Man blir mer optimistisk om man istället för backlash kan se det som händer i vår tid som en syntes, en anpassning till den globalisering som tjänat oss väl, menar Andreas Bergh.

– Det som framställs som negativt har också ofta en positiv aspekt. Det är inte bra om landsbygden mister service, men för den som flyttar till staden och får nya livschanser kan det vara en vinst. Vissa ser det som negativt att Sverige har många ensamhushåll, men det kan också vara ett tecken på att kvinnor inte måste stanna i dåliga äktenskap utan har möjlighet att försörja sig själva.

Sverige blir bättre men det finns utmaningar som t.ex bristen på undersköterskor, sjuksköterskor, förskollärare, lärare i matematik och naturvetenskap, poliser m.fl. fortsätter Bergh. Trots bristen ligger fortfarande de här grupperna lågt lönemässigt.

– Det är politikernas ansvar att göra något åt detta – det är de som bestämmer lönerna.

Text: Britta Collberg & Ulrika Oredsson  Illustration: Catrin Jakobsson

FOTO:SHUTTERSTOCK

FOTO:SHUTTERSTOCK

Fakta om Sverige idag

  • Produktiviteten har fördubblats sedan 1970talet BNP växer stadigt.
  • Köpkraft och konsumtion ökar.
  • Arbetslösheten är lägre än på länge.
  • Sverige är i topp bland världens mest innovativa ekonomier.
  • Sänkt bolagsskatt har gynnat företagen.
  • Sverige är etta på Forbes lista över länder som är mest företagsvänliga.
  • Slopad skatt på förmögenhet, arv och gåvor har gjort Sverige till ett skatteparadis för förmögna.
  • Avregleringar och nedskärningar inom offentlig sektor har lett till privata välfärds­lösningar. Ökad frihet att välja läkare och skola. Men också ökad ojämlikhet och segregation inom exempelvis skolan.
  • Elever med välutbildade föräldrar har betydligt större chans att lyckas. Svensk skola är sämre än OECD-länder i genomsnitt och sämre än den amerikanska på att kompensera för elevens socioekonomiska bakgrund, enligt senaste PISA-rapporten. Den sociala snedrekryteringen till hög­skolan fortsätter.
  • Sjukskrivningarna ökar. Mest ökar den psykiska ohälsan och främst bland kvinnor.
  • Gängkriminaliteten är ett allvarligt problem i storstadsområdena. De senaste två åren har antalet mord med skjut­vapen ökat kraftigt.
  • Skola, vård och polis lider brist på utbildad personal.
  • Flyktingpolitiken har skärpts radikalt. 2015 infördes gränskontroller sedan mer än 160.000 flyktingar sökt asyl. 2016 kom 28.939 asylsökande. 

Visste du att Sverige är…

  • ett av de länder där kvinnor och män är mest jämställda
  • ett av Europas minst ojämlika länder när det gäller inkomster
  • det land i Europa där ojämlikheten när det gäller inkomster vuxit mest sedan 80-talet
  • det land som har flest ensamboende i världen
  • bland de länder som har flest forskare per miljon invånare och som satsar mest på forskning och utveckling i procent av BNP
  • bland de länder där myndigheterna är mest transparenta
  • bland de länder som har minst korruption
  • i toppen när det gäller pressfrihet
  • bland de bästa länderna att vara mamma i
  • bland de länder med högst andel kvinnor i parlamentet
  • bland de lyckligaste länderna enligt World Happiness Report 2016
  • bland de länder där ungdomar sexdebuterar tidigast, vid 16-17 år
  • bland världens minst religiösa länder. Bara Japan är mindre religiöst än Sverige enligt World Values Survey
  • sexa bland världens mest inkluderande ekonomier, med hög levnadsstandard och hög social trygghet (World Economic Forum 2017)
  • i topp när det gäller andel fast bredband per tusen invånare
  • det land som har det lägsta antalet sjukhusplatser per invånare av EUs medlemsländer; endast Chile, Mexiko, Colombia och Indien har färre i hela OECD
  • världens hälsosammaste land enligt FNs Sustainable Development Goals.
  • bäst på grön ekonomi i global jämförelse enligt Global Green Economy index 2016
  • etta på integration i den senaste Migrant Integration Policy index – en EU-finansierad undersökning om hur väl integrationen fungerar.
  • etta på Good Country index 2016

Vetenskapsveckan vid Lunds universitet 6-12 mars på tema Blir världen bättre?

Det verkar nästan inte finnas något slut på stora globala utmaningar som vi måste hantera, såsom ett varmare klimat, ökande klyftor mellan rika och fattiga, ökade utsläpp, brist på rent vatten, kränkningar av mänskliga rättigheter och mycket mer. Vetenskapsveckan Blir världen bättre? är en del av universitetets jubileumsfirande där vi bjuder in framstående forskare från både Lund och andra delar av världen som ger sin syn på vart världen är på väg. Kom och delta 6-12 mars. Läs mer: www.lu.se/battre-varld