Forskning, Juridik

Dementa i kläm med dagens lagstiftning

En följd av att vi lever längre är att antalet dementa ökar. Det är en växande grupp som kommer i kläm med nuvarande lagar som inte tar hänsyn till människor som förlorat förmågan att fatta självständiga beslut
Titti Mattsson, professor i ­offentlig rätt, ska titta närmare på det problemet i ett nytt projekt.

Titti Mattsson, professor i ­offentlig rätt, tycker att det är problematiskt att lagstiftaren har litat på den enskildes förmåga till självständiga beslut i alla lägen.

Hon koordinerar flera projekt inom ”äldrerätt” vilket är ett ungt rättsområde i Sverige som startade i Lund för några år sedan. 

– Att antalet äldre blir fler innebär stora utmaningar för samhället, säger Titti Mattsson. I ett land som Sverige där ansvaret för de gamla har övergått från familjen till samhället blir det extra besvärligt. Vem ska få vad av statens kaka? 

Just kring den frågeställningen genomfördes en ny fördjupningskurs på 15 hp i våras, ”Generationskonflikter i rätten”, som det var ett stort intresse för, berättar hon. 

Att äldrerätt överhuvudtaget har blivit ett rättsområde är en konsekvens av att många samhällsförmåner och funktioner som baseras på ålder regleras i lagar. Som exempelvis när man blir myndig eller ska gå i pension. Ett annat exempel är den just nu så omdebatterade LSS-lagen (lag om stöd och service till vissa funktionshindrade) som bland annat begränsar möjligheten till förmåner när man fyllt 65 år. I Lund var man först i landet med äldrerätten och i samarbete med äldrecentrumet CASE bedrivs mycket framgångsrik äldreforskning på universitetet. 

Titti Mattssons professur i offentlig rätt är inriktad på socialrätt och hon intresserar sig särskilt för människors hälsa och livsvillkor. När det gäller äldre säger socialtjänstlagen att de ska ha rätt till ett värdigt liv och ges möjligheter att känna välbefinnande. Och just kring rätten till ett värdigt liv handlar det aktuella demensprojektetet ”Vems röst? Biståndshandläggning och demens” som Titti Mattson nyligen fått pengar till från Kampradsstiftelsen och som startar efter årsskiftet.

– Som en följd av att hjärnan inte alltid hänger med kroppen upp i de allt högre åldrarna ökar antalet dementa (se artikel på sidan 30). Och dagens lagstiftning tar inte alltid hänsyn till dem som saknar förmågan att påverka sin tillvaro, vilket går ut över de demens-sjukas livsvillkor, förklarar Titti Mattsson som driver det nya projektet tillsammans med demensexperten Lottie Giertz som är socionom och forskare i socialt arbete på Linnéuniversitetet. 

En vanlig återkommande situation är när en äldre person inte klarar att ta hand om sig själv hemma och skulle behöva flytta till ett vårdboende, men själv inte inser det och lever kvar i någon typ av misär. 

Den nya demensstudien är en uppföljning av ett tidigare projekt ”Leva med demens, vård och sociala vårdsystem”, också det finansierat av Kampradsstiftelsen. Det visade på den typen av brister som har med lagstiftningen att göra och även att kraven på vård och trygghet för dementa och deras anhöriga inte alltid uppfylls. 

Titti Mattsson menar att en förklaring är att den allmänna lagstiftningen inom social omsorg och sjukvård grundas på frivillighet och självbestämmande. 

– Socialtjänsten kan alltså i princip inte ingripa om inte samtycke ges av den enskilde och det är ett återkommande och svårt dilemma som kan påverka både de dementa och deras anhöriga negativt. Det är också tungt för dem som arbetar inom socialtjänsten att inte alltid kunna bidra på det sätt som den äldre egentligen skulle behöva. 

För ett år sedan infördes Framtidsfullmakten som innebär att man kan utse en särskild person att ta hand om sina angelägenheter om man i framtiden inte längre kan göra det själv. Fullmakten gäller dock främst egendom och inte personliga omsorgsfrågor. Titti Mattsson tror att den fullmakten skulle kunna utvecklas. Hon jämför också med England där man har en smidigare lagstiftning kring omsorg av personer med nedsatt förmåga. 

– Jag tycker att svenska lagstiftare inte har tagit ansvar för att säkerställa många äldre dementas värdighet och livsvillkor. -Istället har man litat på den enskildes förmåga till självständiga beslut i alla lägen. Men sen vill vi förstås inte ha tillbaka den gamla lagstiftningen då man kunde omyndighetsförklara människor. 

Inom ramen för det tvååriga projektet ska Titti Mattsson och Lottie Giertz granska lagarna och praktiken. Projektet ska även tillhandahålla en handlingsplan för det praktiska arbetet i kommunerna.

– Det handlar om att ge dem som arbetar med socialtjänsten bättre verktyg för att hantera de dilemman som uppstår när dementa behöver åtgärder som de inte kan samtycka till, säger hon.

Text och foto: Maria Lindh

FOTNOT. I våras fick den nya forskningsmiljön ”Health Law” sju miljoner kronor av Crafoordska stiftelsen, som även den koordineras av Titti Mattsson och som också representerar äldrecentrumet CASE inom äldrerätten.