Administration, Forskning

Finansierande sällskap verkar i det tysta

Med över en miljard kronor i kapital, och 25–30 miljoner kronor i utdelade forskningsanslag och priser varje år, är Fysiografiska sällskapet en viktig forskningsfinansiär. Ändå är det många både inom och utanför Lunds universitet som inte känner till sällskapet.

finansgubbe

Per Alm, professor emeritus i patologi och ständig sekreterare i Fysiografiska sällskapet.

Vi är nog inte lika välkända som en del andra vetenskapsakademier. Det var till exempel först nu i våras som vi blev inbjudna till Rektor som tack för allt stöd som getts till LU, säger Per Alm.

Han är professor emeritus i patologi och ständig sekreterare i ”Kungliga Fysiografiska Sällskapet i Lund”, ett av de äldsta av Sveriges 17 kungliga vetenskapsakademier. Vissa av dessa är nationella, som Svenska Akademin och Kungliga Vetenskapsakademien, medan andra har en mer regional inriktning.

Fysiograferna hör till den senare gruppen. Merparten av dess stiftelser och fonder har som mål att stödja lundensisk forskning, och hela 94 procent av förra årets forskningsanslag gick till LU.

”Fysio” betyder liv, och ”grafein” att beskriva. ”Fysiograf” var därför 1700-talets beteckning på den som vill skildra naturen. Från början handlade det om ”twänne så nöjsamma och gagnande wetenskaper som naturalhistoria och oeconomie”, vilket numera moderniserats till ämnesområdena naturvetenskap, medicin och teknik.

De stora pengar som sällskapet förvaltar kommer från olika donationer. En del är till för att dela ut medaljer och priser, där det Westrupska priset på 1.5 miljoner kronor är det största. Priser och medaljer går framför allt till etablerade forskare med en lång meritlista.

Forskningsanslagen däremot går av princip till yngre forskare. Andra principer är att overhead-andelen – den del av anslaget som går till annat än ren forskning – aldrig ska vara mer än 15 procent, och att anslagen inte ska användas som löner. Den senare regeln ska dels skydda Sällskapet från arbetsgivaransvar, dels skydda mottagarna från att bli så kallade skuggdoktorander.

– Vi får årligen in nära tusen ansökningar från yngre forskare, doktorander och post-docs. De flesta håller mycket hög kvalitet. Många av dem som fått anslag från oss blir senare seniora forskare, och två av våra tidigare anslagsmottagare har till och med gett oss egna donationer, berättar Per Alm.

Nya donationer flyter alltså fortfarande in, i en takt av en eller ett par per år. Samtidigt är organisationen mycket liten. Det sitter bara tre personer i sällskapets lokaler vid Stortorget, så omkostnaderna är små. Detta, kombinerat med kloka och långsiktiga placeringar av sällskapets medel, gör att kapitalet kunnat växa rejält. Från 275 miljoner kronor år 1995 har det år 2015 kommit upp i hela 1.027 miljoner – över en miljard kronor.

– Och vi knaprar aldrig på kapitalet. Tvärtom går en femtedel av avkastningen tillbaka till kapitalet varje år. Fysiografiska Sällskapet ska ju kunna leva länge, och bidra till forskningen i Lund i många årtionden och kanske århundraden till! säger Per Alm.

Fram till senaste sekelskiftet hade Fysiografiska sällskapet inga arrangemang annat än en årlig högtidsträff. Nu däremot har man en bredare utåtriktad verksamhet. Sällskapet står bl.a. för ett stort forskningspolitiskt symposium varje vår, och ordnar varje höst ”Sandblomdagen” med teman som ligger i skärningspunkten mellan me-dicin och kultur. Nästa år ska sällskapet också medverka i åtta diskussionsaftnar inom universitets 350-årsjubileum.

– Det känns som om vi sent omsider börjar bli upptäckta, både av LU och av det större vetenskapliga samhället, menar Per Alm.

Text: ingela Björck

Foto: Gunnar Menander

FAKTA OM Kungliga Fysiografiska Sällskapet i Lund

Kungliga Fysiografiska Sällskapet i Lund stiftades år 1772 ”med hufvudsakligt syfte att vinna och utbreda kännedom af Skånes naturhistoria”. Dess stadgar har senare moderniserats vid flera tillfällen.

Sällskapet har ett kapital på drygt 1 miljard kronor, som förvaltas i 9 stiftelser och 49 donationsfonder. Merparten av avkastningen går till forskningsanslag, resestipendier och priser. Förra året gick 40 procent av forskningsanslagen till medicin, 35 procent till biologi och geovetenskap, och resten till kemi, teknik, fysik, astronomi och matematik. Sällskapet ordnar också föreläsningar och symposier.