Forskning, Medicin

Forskare söker svar på glutengåtan

Att äta glutenfritt har blivit en ny trend i det hälso­intresserade Sverige. Men det är inte en trend som är enbart av godo, menar forskare vid LU som studerar celiaki (glutenintolerans), eftersom den kan göra att gränsen mellan sjukdom och hälsa suddas ut.

För att få celiaki måste man äta gluten, och man måste också ha en viss uppsättning gener.

Att patienter med celiaki fått fler matprodukter att välja på är förstås bra. Mindre bra är att somliga drar ner på gluten utan att veta om de har celiaki eller inte, säger Carin Andrén Aronsson.

Celiaki är nämligen ingen sjukdom som man har ”lite grann”. Antingen har man sjukdomen och bör äta en helt glutenfri kost, eller så har man den inte – och då är det dumt att skippa våra vanliga sädesslag, som innehåller en hel del nyttiga fibrer och mineraler.

Carin Andrén Aronsson. Foto: Björn Martinsson

Carin Andrén Aronsson är dietist och hennes forskarkollega Daniel Agardh är barnläkare. Deras mål är bland annat att försöka förstå den utlösande faktorn bakom celiaki.

För att få celiaki måste man äta gluten, och man måste också ha en viss uppsättning gener. Men dessa gener är vanliga i Sverige, där vi också äter mycket glutenrik mat. Ändå är det bara omkring tre procent av de svenska barnen som har celiaki. Det är mycket för att vara en kronisk, autoimmun sjukdom, men motsvarar inte förekomsten av generna och glutenmaten. Det måste därför finnas någon ytterligare faktor inblandad.

– Det kan vara virusinfektioner som utlöser sjukdomen, eller något i tarmfloran, eller något i kosten mer än enbart gluten, eller att immunförsvaret i småbarnsåldern inte fått rätt stimulans. Eller så är det en kombination av flera faktorer, säger Daniel Agardh.

Malmöforskarnas studier utgår bland annat från den stora internationella TEDDY-studien*. I denna följs barn som har en förhöjd ärftlig risk för typ 1-diabetes och celiaki, två sjukdomar som ofta följs åt. Studiens nära 6000 barn ska följas till de är 15 år, med noggranna noteringar om hälso-data och kost.

Daniel Agardh.

– Den stora fördelen med TEDDY är att man börjar hämta in informationen långt innan något barn fått en sjukdomsdiagnos. På så sätt kan vi se vad som skiljer mellan de barn som så småningom utvecklar diabetes eller celiaki och de som inte gör det, förklarar Daniel Agardh.

Celiaki innebär att kroppens immunförsvar reagerar på gluten med att angripa tunntarmens yta. När tarmen skadats blir det svårare för kroppen att ta upp näring och viktiga spårämnen, vilket kan leda till bland annat benskörhet, tillväxtrubbningar och bristsjukdomar.

Sjukdomen är vanligare i Sverige än i många andra länder, vilket antas bero på både gener och kost.

– Sverige är ju ett ”välling- och grötland”. Vi äter mycket mat baserad på vete, råg och korn som innehåller gluten, säger Carin Andrén Aronsson.

Hos små barn kan sjukdomen innebära att barnen växer sämre, har dålig aptit och problem med magen. Vuxna har ofta mer diffusa symtom, som trötthet och depressioner.

– Många vuxna patienter har sökt läkare gång på gång i flera år, innan det slutligen uppdagas att problemen beror på celiaki. Ibland upptäcks sjukdomen först när patienten undersökts för svårförklarliga frakturer. Då kan man finna att dessa beror på benskörhet, som i sin tur beror på den skadade tarmen, säger Daniel Agardh.

Gener som ger en risk för celiaki finns hos hela 40 procent av den svenska befolkningen. Därför skulle man kunna testa alla nyfödda och, om de visar sig ha dessa gener, ge kostråd till barnens föräldrar.

Råden skulle då inte handla om amningens längd eller när gluten ska introduceras, eftersom Carin Andrén Aronssons forskning visat att dessa faktorer inte är avgörande. Mängden gluten verkar däremot vara viktig: ju mer gluten ett spädbarn fått, desto större var risken för kommande celiaki.

– Föräldrarna till barn med riskgener skulle kunna få rådet att ta det lite lugnt med välling och gröt. Det innebär inte att barnen måste få en helt glutenfri kost, men de kanske inte bör äta mjölbaserad mat vid varenda mål, säger hon.

Fast här är Daniel Agardh inte helt enig med sin kollega.

– Att minska mängden gluten kanske bara uppskjuter sjukdomen? Vi vet ännu för lite om vad det är som till slut utlöser den, menar han.

Medan en genundersökning av nyfödda skulle fånga upp de 40 procent som bär på de speciella generna, så skulle en allmän screening senare under barnaåren kunna fånga upp de 2–3 procent som faktiskt fått sjukdomen. Värdet av en sådan screening har debatterats i medicinska kretsar på senare år. Den stora frågan är om fördelarna, i form av upptäckta patienter som kan behandlas, uppväger nackdelarna i form av kostnader för samhället och oro hos familjerna.

– Men en sak är säker: om en screening är värd att göra någonstans i framtiden, så är det här i Sverige. Vi har både sjukdomen och rätt kunnande om den, menar Daniel Agardh.

Ingela Björck

*TEDDY står för The Environmental Determinants of Diabetes in the Young, på svenska Omgivningsfaktorers betydelse för uppkomst av diabetes hos barn. Se www.med.lu.se/teddy.

Prövar probiotika mot glutenintolerans

Celiaki är en sjukdom som inte går att bota utan bara att behandla. Behandlingen består av en glutenfri kost, som patienten måste hålla fast vid livet ut. Om man kunde bromsa sjukdomens uppkomst vore därför mycket vunnet.

Skulle probiotika, nyttiga bakterier, kunna göra detta? Forskargruppen har studerat frågan genom att låta nära 90 barn med ett förstadium till celiaki äta probiotika i ett halvår. Det preliminära resultatet är positivt: de barn som fick probiotika hade bättre värden på en celiaki-relaterad biomarkör än de barn som fått placebo (ett verkningslöst medel).

– Studien är ännu inte publicerad, och vi måste fortsätta forskningen för att se exakt hur probiotikan påverkar immunförsvaret. Men vi är försiktigt hoppfulla, säger Daniel Agardh.

 

Projekt i Etiopien undersöker kostens betydelse för celiaki

Etiopier har samma förekomst av de celiaki-anknutna generna som svenskar, men anses – så långt man för närvarande vet – ha mycket få fall av celiaki. Skälet kan vara att den traditionella kosten är baserad på det glutenfria sädesslaget tef. Frågan är om det finns någon skillnad mellan barn i familjer med traditionell kost och barn i familjer som äter mer västerländskt, med mer vitt bröd?

Det vill celiakiforskarna i Malmö undersöka, med utgångspunkt från den forskningsstation som infektionsläkaren Per Björkman vid Lunds universitet byggt upp i provinsen Adama. Om det visar sig att den västerländska kosten ger mer celiaki, så har landet mycket att vinna på att hålla kvar vid sin traditionella mat.