Samverkan

Hallå Rickard Eksten… vår man i Bryssel

Du har precis har börjat jobba för LU och Lärosäten Syd i Bryssel. Den tredje september öppnade han kontoret, som är det första svenska rena lärosäteskontoret i EU:s huvudstad.

Vem är du?

– Jag är uppväxt i Helsingborg, men utbildad i Edinburgh och Brygge. Några poäng hann jag dock läsa vid Lunds universitet innan jag flyttade till Skottland. Nu har jag arbetat i Bryssel i tretton år, de senaste åren med lobbying för skotska universitet. Att börja jobba för Lärosäten Syd är ett halvt steg hem…

Hur är det att arbeta med lobbying i EU-huvudstaden?

– Det är ett dynamiskt, positivt klimat bland de som jobbar här. Man ser vikten av samarbete och delar gärna med sig av information och erfarenheter. Bryssel lockar mängder av unga relativt nyutexaminerade, där många har en ideologisk utgångspunkt och tror på samverkan inom Europa.

Varför behöver Lärosäten Syd en person i Bryssel?

– Bryssel är en knutpunkt där många representationskontor sammanstrålar runt EU:s institutioner. Det är en byråkratisk nod på liten yta där det nog är lättare än vad de flesta tror att få kontakt till exempel med anställda inom EU-kommissionen. Genom att vara på plats i Bryssel kan man snappa upp ytterligare information om vad som är på gång och samtidigt bredda sitt kontaktnät för djupare partnerskap. Att ha en person anställd blir också ett tecken på Europa-engagemang, något som fungerar som en kvalitetsstämpel.

Vilken blir din viktigaste fråga att bevaka?

– Det blir både det nuvarande och framför allt det kommande EU-ramprogrammet för forskning och innovation Horizon Europe, med en föreslagen budget på nästan 100 miljarder euro och tre huvudspår: samhällsutmaningar, excellent forskning och ett europeiskt innovationsråd. Jag ska också försöka hitta nya arenor för forskarna, till exempel som talare och experter i EU:s olika grupper.

Hur kan du hjälpa lärosätena att öka sin forskningsfinansiering?

– Jag kan hjälpa till med att undersöka vad som ligger bakom en utlysning från ett policyperspektiv, vilket kan leda till skarpare ansökningar. Genom att agera via olika nätverk i staden som för samman europeiska universitet och regionala innovationsorganisationer ökar man sina möjligheter att synas i de diskussioner där konsortier samlas inför samverkansprojekt. Men det viktiga är att kombinera Brysselinsatser med ett strategiskt arbete på hemmaplan och därför har varje lärosäte utsett en kontaktperson. Man bör också komma ihåg att det är ett långsiktigt arbete att bygga upp och hålla liv i ett aktivt engagemang på EU-nivå.

Vad har LU och Lärosäten Syd att bidra med i debatten i Europa?

– Rektorerna har lyft exempelvis flykting- och migrationsfrågorna och menar att Lärosäten Syd har mycket att ge när det gäller flera av vår tids stora samhällsutmaningar. Och genom att synas och att bidra med kunskap i diskussioner i Bryssel ökar ens profil, kontaktyta och förmåga att påverka. 

Jenny Loftrup