350-årsjubileum, Humaniora

Hur kommer universitetet bäst till nytta?

I 350 år har Lunds universitet varit till nytta på olika sätt. Från början skulle vi utbilda ett fåtal adelsmän i fäktning, språk och musik för att rusta upp stormakten Sverige med både svärd och diplomati. Idag: ett forskningstungt universitet med 40.000 studenter, med specialiserad forskning och utbildning. Men missar universitetet chansen att gemensamt ta sig an vår tids ödesfrågor om helheten är ur fokus?

Broberg o Ekberg

Idé- och lärdomshistorikern Gunnar Broberg och planeringschefen Tim Ekberg anser att universitetet har ett större uppdrag än att bara göra ekonomisk nytta. Foto: Maria Lindh

Den största nyttan har alltid varit att utbilda, förändra och forma unga människor. Studenterna påverkar sedan hela vårt samhälle, på många sätt mer än vad forskningen gör, menar Tim Ekberg, planeringschef för LU.

Gunnar Broberg, professor i idé- och lärdomshistoria, vill betona att nyttan med universitetsutbildning alltid måste vara mer än att höja BNP och öka tillväxten.

– Bredden av nyttan är viktig, vid universitetet måste man få redskap för att bli goda och kritiskt tänkande medborgare. När det gäller forskningen så anser jag att alla tillägg vi gör till det stora vetandes ocean är goda skäl för vårt existensberättigande, säger han.

LUM har sammanfört Tim Ekberg och Gunnar Broberg för att de två tillsammans har en ovanligt god överblick över Lunds universitets roll i dag och igår. Som planeringschef för LU vet Tim Ekberg hur delarna samspelar, eller inte samspelar. Gunnar Broberg kan historien. Han har precis lagt sista handen vid boken ”Beredd till bådadera – Lunds universitet och omvärlden” som handlar om Lunds universitets historia och kommer ut i samband med 350-årsjubileet.

Sedan 1666 har universitetet varit styrt, ett redskap för statsmakten att nå sina mål. Kampen mellan överhetens makt och universitetets vilja syns evig när det gäller att definiera hur universitetet bäst är till nytta.

– Universitetet vet bäst vilken forskning som är intressant på lång sikt. Vi hade till exempel idag inte kunnat engagera oss i Mellanöstern om vi inte haft undervisning i språk som arabiska och hebreiska. Men vi står inte enade på universitetet, vissa vinner och vissa förlorar på de prioriteringar som görs av statsmakten och universitetet idag.

Tim Ekberg menar att det är ett grundläggande problem att universitetet inte kopplar ihop delarna, ser helheten och försöker lösa de stora svåra frågorna som till exempel uppvärmningen av jorden.

– Sverige satsar miljarder på MAX IV och ESS. Forskningen där kommer säkert att leda till många framsteg och genombrott. Samtidigt är vår viktigaste styrka vår bredd. Vi kan genom anläggningarna bli bättre på att förstå hur material är uppbyggt, men vi måste också bli bättre på att förstå oss själva, våra mellanmänskliga relationer såväl som vår relation till naturen och allt liv omkring oss, säger han.

Gunnar Broberg tycker det finns en historisk satsning som på vissa sätt är parallell till dagens stora satsningar på ESS och MAX IV, även om de senare är troligare att lyckas med sina intentioner. Under 1700-talet lät Lunds universitet plantera 50.000 mullbärsträd och importerade mängder med silkesmaskar. Tanken med storsatsningen var att göra Sverige självförsörjande på siden. Övriga universitetet dränerades på resurser. Sedan frös mullbärsträden långsamt ihjäl.

Flera av våra stora vetenskapsmän genom historien rörde sig mellan ämnen och fakulteter. Idag är ofta forskningsfälten extremt smala. Gunnar Broberg efterlyser tvärvetenskap i globaliseringens tid, när svaren på de stora utmaningarna kräver perspektiv från olika ämnen.

– Under 17- och 1800-talet rymdes ofta flera vetenskaper inom en individ. Idag måste vi bli bättre på att koppla samman individer, och få till fler möten mellan till exempel teknologer och humanister.

Tvärvetenskap och samverkan är en del av LU:s nya strategiska plan, men genomsyrar inte vardagen för de flesta forskare och studenter. Idag blir utbildningarna längre och längre, oftast för att allt inom ämnet ska få plats. Men både Broberg och Ekberg önskar att alla studenter fick gå en bildningstermin, för att bättre förstå de stora sammanhangen.

– Bildning börjar segla upp som något eftersträvansvärt igen, efter att en tid setts som något som tillhör en snobbig hållning. Kanske är det en reaktion på att den ekonomiska och materiella nyttan är så dominerande, säger Gunnar Broberg.

Populistiska rörelser växer i västvärlden. Årets ord i engelskan, både i England och USA, blev post-truth, ett uttryck som ofta används i politiska sammanhang där objektiva fakta visat sig påverka opinionen mindre än känslomässiga utspel och personlig övertygelse. I Sverige, där sex av tio läser vidare efter gymnasiet, dök ordet faktaresistens upp som nyord 2015.

– Vi har haft hög trovärdighet länge, men nu finns det en global rörelse mot etablissemanget, som universitetet är en del av. Vi måste se det, och vi måste ut på nätet och ta debatten där. Vi får inte öka på klyftorna mellan de som har och de som inte har utbildning, säger Tim Ekberg.

Gunnar Broberg menar att vi måste vara rädda om vår seriositet, samtidigt som den tredje uppgiften borde uppgraderas.

– Vi behöver göra något kraftfullt av den tredje uppgiften, och låta den bli meriterande för forskarna.

Jenny Loftrup

Se resten av artiklarna i jubileumstemat