Forskning, Tvärvetenskap

Hur ska liv definieras?

Utvecklingen av intelligenta robotar tillsammans med möjligheten att ändra i människors DNA, och kanske – att stöta på liv i rymden! Det är faktorer som gör det brådskande att tänka igenom hur vi ska definiera vad som är liv och anses som levande. En forskargrupp på Pufendorfinstitutet har nu tagit sig an denna stora uppgift.
– Om vi betraktar något som intelligent följer också ansvar och skyldigheter. Vem tar ansvar för om exempelvis en robot dödar eller skadar någon?

Foto: Liu Zishan/Shutterstock

I forskargruppen ingår också idéhistorikern David Dunér, medicinetikern Mats Johansson samt kognitionsvetaren Christian Balkenius. De ställer frågor som huruvida det är moraliskt rätt att förändra människan genom genteknik, hur syntetiskt liv ska utvecklas – vad som ska bevaras och kasseras, och hur vi som art ska förhålla oss till system med helt andra livsmål än våra egna.

Jessica Abbot  tror att vi inom tio år kanske kan skapa syntetiskt liv, i form av celler som kan reproducera sig. Men hon säger också att vi idag faktiskt inte kan bygga syntetiska celler – vi vet helt enkelt inte vilka funktioner alla gener i våra celler har. Hon anser inte heller att det är möjligt att återskapa utdöda djurarter, trots de försök som har gjorts med att få kycklingembryon till att utveckla reptilnosar istället för fågelnäbbar och mammutgener som har stoppats in i elefantembryon.

Jessica Abott.

– Många vill återskapa nytt liv, men systemet för att göra det är för skakigt. Man kan också fråga sig om det är rätt, att återskapa en utdöd art bara för att det är kul, för att man kan, säger hon.

Det man kan göra idag är att modifiera gener, och Jessica Abbott berättar om den genetiska saxen CRISPR som kan klippa och klistra i gener. Den tekniken kan användas för att exempelvis genmodifiera embryon genom att eliminera gener som bär på mutationer och allvarliga sjukdomar. Försök på mänskliga icke-livsdugliga embryon har redan gjorts i Kina med blandade resultat.

Mats Johansson har svårt att tro att man inte kommer att gå vidare med denna typ av forskning, även om det kanske är mer troligt att utvecklingen inom genetiken i ett första skede sker inom fosterdiagnostiken.

– Jag tror att det kommer att börja med att man väljer bort allt fler allvarliga sjukdomar, men att utvecklingen kommer att snabbas på inom alla områden där genteknik kan användas.

Utvecklingen av genteknik bär också med sig fördelar som att man i framtiden ta fram bättre mediciner, speciellt anpassade för olika individer, förhindra ärftliga sjukdomar och förebygga ohälsa genom att tidigt sätta in behandlingar.

David Dunér.

Vad gäller upptäckten av liv i rymden menar David Dunér att vi aldrig kommer att vara säkra på att vi är ensamma i rymden. Det beror på att vi inte kan utforska alla planeter i universum – eftersom det handlar om ofantliga avstånd i tid och rum.

Mänskligheten skulle dock faktiskt kunna hitta liv på närmare håll i rymden, i vårt eget solsystem. Amerikanska rymdstyrelsen NASA har genom att använda masspektrometer upptäckt ett överflöd av vätemolekyler i vattenpelare som sköt upp från Saturnus måne Enceladus, något som visar att metan skulle kunna bildas även i havet under dess yta av is. Nyligen upptäcktes också ytterligare sju nya exoplaneter – planeter utanför vårt eget solsystem – och tre har gynnsamma förutsättningar för vattenoceaner där liv skulle kunna uppstå.

– Vi kommer nog aldrig att hålla en -utom-jording i handen. De närmsta exo-planeterna är visserligen bara 4,2 ljusår härifrån, men det är inte särskilt troligt att vi inom snar framtid skulle kunna besöka dessa planeter. Vi skulle dock kunna studera dem på avstånd och avlyssna rymden på radiovågor, säger David Dunér.

Vad gäller artificial intelligens, AI, går utvecklingen framåt med stormsteg. I Japan har ett forskarteam tillverkat en android som heter Erica som kan interagera med människor, svara på tilltal och beskriva sina drömmar och förhoppningar. I Japan används även geminoider – robotar som liknar specifika människor– som assistenter i affärer, TV-presentatörer och skådespelare. Företaget Tesla i USA har utvecklat självkörande bilar, Apple använder AI till sin digitala assistent Siri, och datorprogrammet AlphaGo har slagit en av världsmästarna i brädspelet GO.

Men om AI någonsin kommer att kunna anses vara levande är en öppen fråga menar forskargruppen – och det är svårt att sia om hur utvecklingen kommer att fortskrida.

Christan Balkenius menar att en AI måste kunna föröka sig, eller vara designad så att den kan reparera sig för att anses vara levande. Han, i motsats till exempelvis visionären Elon Musk, som har startat företaget OpenAI som är inriktat på att utveckla vänlig och säker AI, anser att vi människor inte kommer att utveckla robotar med egen vilja och egna mål, eftersom det helt enkelt vore dumt.

– Det är bättre att skapa maskiner som inte har ett medvetande, som bara är en hjälp till oss.

Mats Johansson däremot kan se en framtid där vi kommer att ha AI som bästa vänner, och där robotar kommer att vara naturliga inslag i våra relationer. Men en sådan utveckling förutsätter inte att de kommer att ha en medvetenhet – utan bara att de kan agera som kompanjoner.

Men hur kan nya livsformer komma att påverka oss? En av de största riskerna som forskargruppen ser med att skapa eller upptäcka nytta liv är förlusten av kontroll. Hur kan vi vara säkra på att vi kan kontrollera det vi skapar, och är det ens möjligt att kontrollera nya typer av liv?

Ett exempel på utmaningarna med att kontrollera livsförlopp är antibiotikaresistens, berättar Jessica Abbott. Forskare trodde att bakterierna skulle bete sig på ett visst sätt, men de gjorde de inte – och nu är många bakterier resistenta mot antibiotika.

Ett annat exempel – som fokuserar på befintligt liv – handlar om de kaniner som människan förde med sig till Australien. Kaninerna förökade sig i stort antal eftersom de inte hade några naturliga fiender, och förstör varje år mängder av grödor. Det har lett till att försök att utrota kaninerna som art i landet.

Enligt Jessica Abbott är det i grunden väldigt problematiskt att spekulera kring liv, eftersom livet sällan gör vad vi förväntar oss.

Mats Johansson.

Även genmodifiering, där vi förbättrar eller förändrar mänskligheten, naturen eller grödor har sina risker, menar både Jessica Abbot och Mats Johansson.

– Det är inte ett problem i sig att experimentera med människan, men att historien har visat att vi är dåliga på att göra val. Vi agerar för snabbt på dåliga underlag, som t.ex. tillämpningen av rasbiologi eller steriliseringslagarna i Sverige, säger Mats Johansson.

Han påpekar att vi som mänsklighet kanske sätter igång processer utan att ha tänkt igenom det. Som art har vi genomfört flera folkmord menar han, och det i sig visar att det inte finns några garantier för att vi kommer att använda tekniken för att göra bra val, smarta val.

Han anser att de som kan tekniken kanske inte är bäst lämpade att förändra världen och att de får oproportionerligt stor makt.

– Man kan fundera över vilka makthavare som idag skulle vilja skapa ett AI, till exempel Putin, Trump, Erdogan eller nationer som Kina och Nordkorea, säger Mats Johansson.

Den mest närliggande risken med AI anser Mats Johansson, och får medhåll från Christian Balkenius, är att vi som mänsklighet löper en fara att fasa ut oss själva som arbetskraft. De menar att utvecklingen på sikt kommer att leda till en förändring inom alla sektorer.

– Det är stor skillnad mot säg industrialismen där många nya arbetsområden skapades. Det är inte alls säkert att vi kommer att behålla våra jobb om en robot kan utföra våra arbetsuppgifter bättre, säger Christian Balkenius.

Trots de många riskerna förknippade med nya livsformer finns det också oändliga möjligheter, menar forskargruppen.

Utvecklingen av AI skulle kunna få positiv inverkan på områden som sjukvård, hemtjänst och hushållstjänster.

Mats Johansson tror att AI på sikt kommer att revolutionera hela samhället. Eftersom robotarna aldrig blir trötta eller utarbetade kan de utföra arbetsuppgifter som är fysiskt tunga eller monotona. Han tror också att robotar kan komma att användas som kompanjoner, något som kan få positiv inverkan på upplevd ensamhet och nedstämdhet, speciellt bland äldre, isolerade personer.

– Redan idag har robotar börjat användas på demensboenden för att lugna de äldre. I framtiden kan jag se en utveckling där robotar både kan ta hand om, och hålla oss alla sällskap.

Möjligheterna med syntetiskt liv är också stora enligt Jessica Abbott. Hon, liksom många med henne, ser en utveckling där syntetiska bakterier kan komma att användas inom områden som energi och klimatarbete. Bakterier skulle kunna utvecklas som kan bryta ner kemikalier mer effektivt, exempelvis genom att fixera koldioxid så att det inte kommer ut i atmosfären – något som kan bidra till att förhindra klimatförändringar. Andra bakterier kan användas till att producera ämnen som kan användas till energi.

Forskargruppen menar att ambitionen att definiera vad liv är reflekterar mänsklighetens inbodda nyfikenhet till att vilja utforska det. Och de tycker att den mänskliga fascinationen för liv är intressant: varför bygger vi stora teleskop om chansen att hitta liv som vi känner till det är liten, och chansen att möta dessa livsformer ännu mindre?

– Allt kan inte handla om samhällsnyttan. Kunskap om annat liv än vårt kan lära oss mer om oss själva som art, säger David Dunér.

Noomi Egan

En utförligare version av artikeln finns här