Teknik, Utbildning

Pilot på distans

Drönare håller på att bli en angelägenhet för fler än militären och leksaksindustrin. På Trafikflyghög­skolan i Ljungbyhed startar nu Sveriges – och kanske världens – första utbildning för drönaroperatörer.

Titta, den flyger! Flera drönare visades upp vid invigningen av den nya drönarutbildningen i Ljungbyhed.

Längst in i en av de enorma hangarerna på Ljungbyhed står brickor med landgångar på dukade bord. Ett femtiotal personer – blandade åldrar, mest män – samlas runt rostbiffsmörgåsar och lättöl medan småpratet stiger och studsar mellan det välvda taket och betonggolvet. Det är terminsstart och invigning av den nya utbildningen ”Kommersiell drönaroperatör”.

– Det här yrket, det blir en riktig helikopterdödare. Det kommer att anses som -miljö- och kapitalförstöring att flyga helikopter när en drönare kan göra samma uppdrag till en tiondel av priset, säger Janne Österwall som sökt sig till utbildningen efter att i flera år ha arbetat som yrkesofficer och helikopterpilot.

– Men till att börja med är det här förbannat skoj, säger han.

Janne Österwall tillhör en av de mer erfarna av de sammanlagt 35 antagna studenterna. Men känslan av att bryta ny mark är påtaglig hos många, liksom det nästan pojkaktiga teknikintresset.

En som vurmar för tekniken och som också kommer att fungera som gästlärare på utbildningen är Rudolf Tornerhjelm som driver godset Vrams Gunnarstorp med stora skogs- och lantbruksarealer. Han sätter smörgåstallriken åt sidan och plockar fram sin telefon.

– Titta här. Den här kartan består av 600 drönarbilder som satts ihop på fem minuter. De ljusgröna fälten behöver vatten. Lila fläckar tyder på övergödning. På det här sättet kan jag hushålla med gödningen, säger han och bläddrar fram en annan bild i telefonens drönarapp.

– Vet du vad de här röda fläckarna är? Jo, det är rådjur som drönarens värmekamera fångat på natten. På det sättet kan jag exempelvis hitta skadat villebråd. Men värmekameran kan också användas för eftersök av försvunna människor.

Jordbruket är bara en av flera näringar som drönartekniken förväntas förändra. Annat kan handla om att mäta snödjup i fjällområden eller samla information om trafik i storstad. Men framförallt gäller ”endast fantasin sätter gränser”-principen – branschen är så ny att den knappt finns. Därför kommer de flesta studenter efter utbildningen förmodligen att starta eget.

Det knastrar till i en mikrofon och Tommy Magnusson, utbildningsledare på Ljungbyhed tar till orda:

– Välkomna allihop! Idag skrivs flyghistoria. Det här är den första utbildningen i sitt slag. Och behovet är jättestort.

Eftersom regelverket inte är färdigutvecklat samverkar Ljungbyhed Air med lagstiftare från såväl Sverige som EU, berättar han. Vilka väjningsregler ska gälla? Särskild belysning? Hur ska drönare och annan luftfart dela på luftrummet?

Rikard Tyllström demonstrerar sin drönare som kan ta högupplösta flygbilder vid filminspelningar.

Efter mat och mingel blir det förevisning av drönare. Gråa moln hänger tungt över Skäralids blågröna kullar som tonar bort i horisonten. På asfalten står ett långbord med drönare. Till utseendet påminner de om hobbyaffärernas, men vi som vandrar runt borden får av dess ägare lära oss att såväl tillbehör – kamerorna – som ”innanmäte” – mjukvaran – är betydligt skarpare.

En flerarmad sort visar sig användas vid filminspelningar som kräver tre personers medverkan i realtid: en som flyger, en som ställer in bild och den tredje som ställer in bländare och skärpa.

Lite längre bort står ett antal större varianter startklara. En av dem, som närmast är att likna vid en förkrympt helikopter ska snart visas upp av tillverkaren CyboAero. Eftersom den kan flyga längre sträckor än batteridrivna modeller, kan den styras ”out of sight” för att bland annat bevaka kuster och upptäcka smuggling.

En orsak till att drönartekniken nu slår igenom på bred front är förbättrad datorkapacitet. En drönare kan nu självstabilisera sig utan att fara runt som en hal tvål i luften. Det berättar Johan Bergström som är lektor i riskhantering och som fått i uppdrag av LTH:s rektor Viktor Öwall att aktivera flygforskningen igen. Efter 2011, då Sydney Dekker lämnade professuren vid TFHS, har universitetet inte haft en professor i ämnet.

– Det handlar om all möjlig forskning, från sensorutveckling, till säkerhets- och träningsfrågor, säger han.

Nu smattrar tvåtaktsmotorn och propellerbladen fäktar i den kyliga septemberluften. Drönaren lyfter som en yrvaken insekt.

– Åh kolla, säger någon. Vad vackert!

Text: Kristina Lindgärde
Foto: Kennet Ruona

FAKTA | Drönarutbildningen
Kommersiell drönaroperatör är en nystartad ettårig heltidsutbildning som genomförs av Folkuniversitetet i samarbete med Trafikflyghögskolan vid LTH, Lunds universitet samt Ljungbyhed Air och Malmö Yrkeshögskola. På schemat står juridik och entreprenörskap, flygteori och tekniskt underhåll samt hård- och mjukvaruutveckling.