Event, Forskning

Skånsk långsamhet på Kunskapskabarén

Huruvida den skånska långsam­heten är en livsfara eller möjlighet, förblev oklart då Kunskapskabarén bjöd in till en föreställning på det temat. Helt klart var dock att idén med att leverera forskning i form av improvisationsteater gick hem hos publiken.

Kunskapskabare 3

Fredrik Nilsson berättar om Linnés möte med den skånske bonden som han ansåg ”voro ovan att tänka annorlunda” – och så var den dryge skåningen född.

Det var många glada skatt under kvällen då Fredrik Nilsson, professor i etnologi, tillsammans med skådespelaren Magnus Nylander och fyra improvisatörer avhandlade ämnet ”skånsk långsamhet”. Förutsättningen var att ständiga tempoökningar är samtidens kravfyllda melodi, och vad händer om vi tillåter oss att sakta ned, att stå still rent av?

Fredrik Nilsson var andre man ut i programserien (se faktaruta) och Lynn Åkesson avslutar höstens kabaréer den 4 december.

Skådespelarna iscensätter och gestaltar det som forskaren beskriver. Även publiken får hjälpa till att föreslå miljöer och scener till improvisatörerna. Vare sig forskaren eller skådespelarna vet hur det kommer att bli. Men det blir en växelverkan mellan forskaren, improvisatörerna och publiken som stundtals ger ett mycket rappt och högt tempo. Helt i motsats till kvällens ämne.

Fredrik Nilsson beskrev den historiska upprinnelsen till synen på den skånska långsamheten. När Carl von Linné reste i det landskap vars skönhet han blev så betagen i ”där slotten voro präktigare än på andra håll”, beskrev han även den skånske bonden som lite för bunden vid traditioner och ovan vid att tänka annorlunda. Så föddes den skånske dryge bonden och improvisatören Eva Westerlings dryge bonde i Sjöbo drog ekande skrattsalvor. Skånetrafiken kom så klart inte undan när det handlade om skånsk långsamhet, och improvisatören Oskar Stenströms trafikplanerare fick förtjusta applåder.

Fredrik Nilsson ser kabaréformen som en typ av pedagogisk fortbildning för forskare och lärare.

– Detta ställer helt nya krav på oss. Vid en föreläsning har man givna ramar att hålla sig till. Här måste man tänka annorlunda och allt kan hända. Man måste förhålla sig till både skådespelarna och publiken, säger han.

Improvisationsledaren Magnus Nylander som har en lång erfarenhet av improvisationsteater i många olika sammanhang, beskriver Kunskapskabarén som en annorlunda vetenskapsteater som tar de mjukare värdena på allvar.

– Vi vill förmedla känslor, få folk att känna igen sig och dessutom ha roligt, säger han.

Den traditionella vetenskapsteatern rör sig gärna inom medicin, teknik och naturvetenskap och ofta är det pjäser om vetenskapsmännen. Fredrik Nilsson menar att den här formen mer behandlar humaniora och samhällsvetenskap där man tar upp existentiella frågor. Magnus Nylander säger att improvisationsteater fungerar på allt om det sätts i ett humanistiskt perspektiv.

– Det viktigaste är att forskaren är konkret, gärna kärnfull med bra exempel och helst med glimten i ögat, säger Magnus Nylander.

Kunskapskabarén vill gärna fortsatta höstens programserie i vår med ytterligare tre kabaréer.

Text: Maria Lindh

Foto: Gunnar Menander

FAKTA OM Kunskapskabarén

Fredrik Nilsson är också föreståndare för Centrum för Öresundsstudier som är en del i kabarésamarbetet tillsammans med skådespelare Magnus Nylander och ABF. Med hjälp av ett stipendium från Sten K Johnsons stiftelse har man dragit igång programserien som i en lekfull form presenterar forskning som har anknytning till Lund och Öresundsregionen.

Den 4 december är det Lynn Åkesson, dekanus för humaniora och teologi, som föreläser över ämnet ”Lund – Forskarbyn.” Länge användes epitetet den akademiska bondbyn om Lund. Byn, en inskränkt plats eller en plats för unkna traditioner. I motsats till detta framstår dagens forskarby som något positivt.

Läs mer om Kunskapskabarén http://kunskapskabaren.se

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *