Forskning, Samhällsvetenskap, Samverkan

Tema: – Kompisar inspirerar mer än påbud uppifrån

Vår vilja att passa in i ett socialt sammanhang är den viktigaste drivkraften i allt vi gör, det gäller också omställning till en hållbar livsstil, menar sociologiprofessorn Mikael Klintman.

Mikael Klintman, professor i sociologi

Mikael Klintman, professor i sociologi.

Statliga direktiv som vädjar till vårt dåliga samvete fungerar inte så bra?

– Nej, det är grannar, kollegor, lärare eller skolkamrater som påverkar oss mest. Ser du att din granne har bytt ut sitt energisystem mot ett mer miljövänligt alternativ så är chansen stor att du själv börjar fundera i de banorna. På samma sätt kommer resorna att minska om det plötsligt anses vulgärt att flyga utomlands fem gånger om året.

Du föreläser ofta för miljöorganisationer. Vad brukar du råda dem till?

– Bland annat att försöka rida på framgångsvågor. Sedan 2006 har t.ex. bil-användningen minskat men det beror varken på den ekonomiska krisen eller på vårt världssamvete, utan på att internet gett oss enklare sätt att kommunicera, att man tar körkort senare och att det är trendigare att cykla till jobbet än att ta bilen.

Hur kan miljörörelsen agera konkret?

– Miljörörelsen gör redan ett jättejobb, t.ex. genom att arbeta med miljöcertifiering, miljö-standarder, trycka på beslutsfattare och opinionsbilda. De kan dock arbeta mer aktivt med att påverka på skolor och på arbetsplatser. Tävlingar på arbetsplatsen om vilken avdelning som är mest miljösund är ett sätt. Försökshushåll där man testar olika miljövänliga lösningar skulle man också kunna pröva.

Miljörörelsen kan också lära av dem som arbetar med marknadsföring?

– Ja, det gäller att vara proffsig för att hitta argument som biter. Hoppet för miljökampen är ofta att miljöfrågor kan gå hand i hand med andra, ofta mer motiverande faktorer. I städer hör målen om förbättrad luftkvalitet, estetik, trafiksäkerhet, och medborgarnas kondition ihop. Protester mot bildominansen i städer skulle kunna förstärkas om man bygger dem på exempelvis gemenskap och lokal identitet.Hur sådana argument kan presenteras och användas vet marknadsförarna en hel del om.

Några av miljörörelsens metoder är mindre lyckade tycker du? 

– Man ska akta sig för att göra folk uppgivna. Att prata om ekologiska fotavtryck fungerar exempelvis bara om man jämför med en person i samma land eller stad. Då kan det sporra och ge positiva effekter. Om man däremot jämför fotavtrycken från en svensk med en indier blir skillnaden för stor.

– Samma sak gäller en del appar där man ska mata in sina uppgifter för att se hur många jordklot som behövs om alla har den levnadsstandard man själv har. De skapar bara uppgivenhet eftersom vilka uppgifter man än matar in så räcker det inte med ett enda jordklot enligt de här apparna.

Ulrika Oredsson

Övriga artiklar i LUMs tema ”Hållbart” se Dags att handlar – för vem?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *