Forskning, Medicin

Vanlig medicin kan ha effekt mot bröstcancer

. Statiner är ett kolesterolsänkande läkemedel som nästan en miljon svenskar tar för att minska sin risk för hjärt-kärlsjukdomar. Men kanske statinerna också kunde bli ett läkemedel mot bröstcancer?
Det hoppas i alla fall cancerforskaren Signe Borgquist.

Signe Borgquist

Signe Borgquist hoppas kunna bevisa att kolesterolsänkande statiner också har en tumörbromsande effekt vid bröstcancer.

Med 9000 nya fall om året är bröstcancer kvinnans vanligaste cancersjukdom i Sverige. Siffran har stigit stadigt i takt med att befolkningen åldras. Att kvinnor föder barn senare, att allt fler är överviktiga och att det görs fler mammografier ökar också antalet diagnosticerade bröstcancerfall.

Dödligheten i bröstcancer har inte ökat i samma takt, men det finns ändå ett stort behov av nya behandlingsmetoder. Här skulle statinerna kunna komma in. I en studie med 50 kvinnor i Lund har Signe Borgquist och hennes medarbetare visat att statiner hade en tumörbromsande effekt.

Kvinnorna i studien hade nyligen fått sin diagnos. De fick använda statiner under de två veckor som gick mellan diagnosen och operationen. Prov på tumörvävnad och blod före och efter statinperioden visade att medlet i de flesta fall gjort skillnad.

– Den vanligaste formen av bröstcancer är så kallad hormonkänslig bröstcancer. Där stimuleras tumören av hormonet östrogen. Nu har en nedbrytningsprodukt av kolesterol visat sig kunna stimulera tumörceller på samma sätt, förklarar Signe Borgquist. Hon ser det därför som logiskt att statiner, som sänker kolesterolnivåerna, också kan fungera som en broms för tumörcellers utveckling.

Signe Borgquist har haft stort flyt i sin forskning på senare tid. Nyligen fick hon en av Cancerfondens åtråvärda forskartjänster som tryggar hennes forskningstillvaro i sex år framåt. Hennes grupp bidrog också med hela tre vetenskapliga posters på världens största bröstcancersymposium i USA.

– En av våra posters byggde på en amerikansk studie av 8000 bröstcancerpatienter som följts i flera år. Studien gick egentligen ut på att jämföra två olika läkemedel mot bröstcancer, Letrozol och Tamoxifen. Men vi ville se om det gjort någon skillnad att en del av kvinnorna också tagit statiner mot sina höga kolesterolnivåer, säger Signe Borgquist.

Det gjorde det faktiskt. De kvinnor som fått Letrozol och dessutom ätit statiner hade i genomsnitt bättre resultat än de andra grupperna, när det gällde överlevnad på lång sikt.

Är det då dags att ge alla kvinnor med bröstcancer statiner, ett känt och beprövat läkemedel med ganska få biverkningar? Signe Borgquist har fått den frågan många gånger sedan hennes forskning blivit känd.

– Det är både patienter och kollegor från andra delar av landet som frågar. Men mitt svar är alltid ”nej, inte än – vi måste fortfarande veta mer”. Vägen från en första studie till att en ny behandling blir klinisk praxis är alltid lång, och ska så vara, säger hon.

Det man behöver veta mer om är bland annat statiners mekanismer på molekylär nivå, hur stora doser som är lämpliga, när det är bäst att ge dem, och vilka kvinnor som har mest nytta av medlet.

Vissa svar hoppas man få av en studie av 130 patienter med spridd bröstcancer, som startar i höst. Hälften ska få statiner och hälften inte, och kvinnorna ska sedan följas under flera år. En annan, större studie av ny-opererade kvinnor ska förhoppningsvis starta senare i samarbete med danska forskare.

Det man har anledning att hoppas är att statinerna kan påverka den vanligaste typen av bröstcancer, den som är hormonkänslig. Det är ju där man hittat en koppling mellan kolesterol och tumörceller. Märkligt nog har dock celler från icke hormonkänsliga tumörer i laboratorieförsök också visat sig vara mycket känsliga för statiner.

– Här måste det finnas någon annan mekanism som vi ännu inte förstår. Det vore fantastiskt om statinerna verkligen skulle fungera även mot denna typ av bröstcancer, tycker Signe Borgquist.

Medan kvinnor med hormonkänslig bröstcancer idag får anti-hormonella medel för att hindra återfall, så finns inget motsvarande läkemedel som hindrar återfall bland kvinnor med icke hormonkänslig bröstcancer. Där är behovet av nya behandlingar därför extra stort.

Text: Ingela Björck

Foto: Gunnar Menander

Hjälper fettcellerna tumören?

Att överviktiga och feta kvinnor löper högre risk än andra för bröstcancer är känt sedan länge. Länken kan bland annat ligga i bröstets fettceller, som Signe Borgquists forskargrupp också studerar.

– Det finns många fettceller i ett bröst, men de sågs länge som en naturlig och forskningsmässigt relativt ointressant del av vävnaden. Nu har det visat sig att fettcellerna i ett bröst med cancer utsöndrar vissa ämnen som är gynnsamma för tumören. Cancercellerna verkar kunna förändra fettcellerna i sin närhet på ett sätt som hjälper dem själva, berättar Signe Borgquist.

Hon tror att det framtida valet av behandling vid bröstcancer kommer att hänga på många fler faktorer än bara om tumören är hormonkänslig eller inte, och om patienten är över klimakteriet eller inte.

– Vi kommer inte bara att fråga oss ”vad är detta för tumör?” utan också ”vilken värd bor tumören i?” Kvinnans gener, vikt och livsstil påverkar också om en viss behandling lyckas eller inte. Än så länge vet vi för lite om alla dessa samband, men vi lär oss mer hela tiden, säger Signe Borgquist.

Ingela Björck